Lisa Nåbo: Tal på Socialdemokraternas 42:a partikongress

Tack Magdalena. 
 
Partivänner. 
I vintras. Samma dag som de första snöflingorna föll över Stockholm blev jag mamma. Min dotter är vacker som en ros - nyutsprungen och skär. Att se henne växa, utforska och ta plats. Söka de andra barnens blickar på öppna förskolan i vårt kvarter. Det är livsomvälvande. Men det är en tuff värld hon kommer få möta. Framtiden saknar inte sina utmaningar. För mig är politiken personlig. För jag vägrar låta hennes generation svikas.  
 
Så Lottie, det här talet är för dig.  
 
Under min uppväxt fick jag höra vackra berättelser om en tid när murarna föll i Europa. Om hur krigen blev färre, och demokratierna fler. När vi byggde en bro över sundet så världen kom närmare. För världen var inte lika skrämmande då.  
 
Men det är en annan tid nu. Under vår uppväxt har samhället steg för steg dragit sig tillbaka. Hindren har blivit fler än språngbrädorna. Kriserna har avlöst varandra. Klimatkris, flyktingkris, välfärdskris, ekonomisk kris. Gängvåld och ökande klyftor. Krigen har blivit fler, och demokratierna blivit färre. Framtiden har blivit något att skydda sig från, istället för att längta efter.  
 
Det har också gjort något med oss. Vi har blivit trygghetssökande. Inte haft råd att vara unga och naiva. Vi har förstått den hårda vägen att trampar du snett, får du skylla dig själv.  
 
Jag är orolig för vad det gör med en människa. Men ännu mer vad det gör med vårt land. För får man hela tiden höra att man ska satsa på sig själv och strunta i andra. Då är risken väldigt stor att man också kommer att göra det.  
 
Vår uppgift är att bevisa för varenda ung att vi vinner på att samarbeta, att vi vinner på varandra. Med ord och handling ska vi visa att gemensamma lösningar är nyckeln till framgång.  
 
…….. 
 
“Jag hade åkt och hälsat på familjen oftare. Köpt bättre kläder till barnen. Inte oroat mig för att inte kunna köpa mat i slutet av månaden”.  
 
Orden är inte mina. Dom kommer från Majblommans rapport där dom frågat familjer med låg inkomst vad dom hade gjort med 1000 kr mer i månaden. Svaren skär genom den svenska självbilden som välfärdsland. Dom vittnar om ett Sverige där du återigen ärver dina föräldrars ekonomiska klass.  
 
Vardagen för ensamstående föräldrar med låga inkomster är svår att ta in.  
För hälften av dom räcker pengarna inte till för kläder efter årstider.  
Sex av tio har inte råd med fritidsaktiviteter för barnen.  
Och tre av tio berättar att dom inte haft råd att äta sig mätta.  
 
I Sverige växer 200.000 barn upp i fattigdom. Låt det sjunka in. 200.000 barn. 
13.000 av dem bor här i Göteborg.  
 
Det är barn som kan behöva extra många mackor på fritids för att kylen hemma är tom. Barn som tidigt lär sig att inte fråga om det som kostar. Att låtsas som att fotbollen ändå inte var sådär kul, när bussbiljetten dit blev för dyr. Att inte visa hålet i skorna där regnet läcker in, för mamma blir så stressad då.  
 
Det är ingen slump att det ser ut såhär. Det är ingen naturlag. Det är resultatet av en politik som inte agerat. 
 
Regeringen, dom gör ju ingenting. Jimmie Åkesson tipsar om att handla 
“billigare mat”, Elisabeth Svantesson tar selfies med matjättarna, och Moderaternas ungdomsförbund skyller barnfattigdomen på föräldrarna. 
 
Det finns ingenting som gör mig argare än när regeringen så uppenbart vänder barnfamiljerna ryggen. Men jag blir faktiskt lika förbannad när även Centerpartiet gör det.  
 
Jag vill därför rikta mig direkt till Centerpartiets nyvalda partiledare. Jag hoppas att du ser det här. I Agendas partiledardebatt sa du nej till höjt barnbidrag. Det är ett svek mot dom 200.000 barn som växer upp i fattigdom. Jag har så himla svårt att förstå hur man hellre sänker skatten för dom allra rikaste, än höjer barnbidraget för dom allra svagaste.  
 
Men man måste kanske inte alltid förstå allt. Men man måste vara tydlig. För SSU är det en självklarhet. Att så länge som Anna-Karin Hatt inte vill höja barnbidraget, är Centerpartiet inte mogna för ministerposter i en Socialdemokratisk regering. 
 
För vänner, vi får aldrig låta andra partier diktera villkoren för vår politik. Sätta käppar i hjulet för vår nya riktning för Sverige. För det är bara med ekonomiska reformer vi kan bygga det Sverige som vi älskar. Där alla unga har råd att leva fullt ut och skäl att tro på framtiden.  
 
…….. 
      
Det sägs ibland om unga att vi gett upp på framtiden. Att vi blivit pessimister.  De som säger så misstar vår ilska för politisk apati.  
 
Dom tror att unga slutat bry sig om politik. Jag håller inte med. Jag vet att dom har fel. Vår generation är inte den som knyter näven i fickan. Vi har bestämt oss - vi ska ta tillbaka vår framtid. Bara den senaste månaden har SSU:are över hela landet värvat 2000 medlemmar. Förra året blev 20.000 medlemmar i SSU.  ….  
 
Jag flyger över ett land 
Som varit nästan hela min värld 
Där allt är så fantastiskt enkelt  
Där allt är så oändligt svårt  
Krona för krona till toppen  
Som några vill ha för sig själva 
 
Så sjunger Lars Winnerbäck i låten Granit och Morän. Sången om landet av skog, miljonprogram och byggvaruhus. Om den första kyssen, dom första betygen och det första deltidsjobbet. När jag hör den låten, och det gör jag ganska ofta, så tänker jag på Sverige. Vårt Sverige. Den plats som tillhör oss alla. Men som han sjunger, en plats som några vill ha för sig själva.  
 
Den här kongressen har visat att vi vill något annat. Sverige ska inte vara en plats för några få, där vi enbart ser om vårt eget hus. Vi har ett ansvar att agera när vattennivåerna stiger, när USA spelar rysk roulette med världsordningen, och när barn i Gaza svälter ihjäl i tusental. Vi ska vara en stark röst, och samtidigt ska vi vara starka här hemma. För när tillväxten sjunker och arbetslösheten ökar är det bara en modig socialdemokratisk politik som kan bygga Sverige starkt.  
 
Och det vore ju inte första gången. Våra partikamrater lyfte en gång Sverige ur fattigdom, och såg till att vår plats också blev en av dom rikaste. Vår historia och vår styrka - den förpliktigar. Vi vet hur man gör. Därför är det vår förbannade skyldighet att göra det igen.  
 
Det kräver mod. Som SSU-ordförande är det min uppgift att vara ärlig, även när det blir ganska obekvämt. När vi i SSU ställer krav och är kritiska. Ja, då är det för att jag vet att vi kan bättre. För att vi tar socialdemokratin på allvar.  
 
Vi behöver säga som det är. För att ni ska kunna göra det som krävs.  
För att vi ska bli partiet med de bästa lösningarna för framtiden. Det är bara en socialdemokrati med framtidstro som kan lyfta Sverige från barnfattigdom, bryta generationsorättvisan och göra Sverige till världens bästa land att växa upp i.  
 
…… 
 
Ni är många här inne som fick höra att världen var er att erövra. Därför gjorde ni också världen till eran. Men vi har aldrig fått höra det. Vi ärvde en värld som inte var byggd för oss.  
 
Vi har samlats här för att ändra på det. 
 
Så Lottie, ungen min. Jag engagerade mig politiskt för att jag ville förändra mitt eget liv. Men min politiska gärning blir nog snarare den du ska få ärva.   
 
Jag vägrar. Jag vägrar låta vuxenvärlden svika även din generation. Jag vill att din generation ska få höra från min, att världen är er att erövra. Att ni har råd att prova, misslyckas och få hjälp upp igen när ni trillar.  
När du tar dina första stapplande steg ut i livet. När du cyklar till skolan själv för första gången. När du sätter dig på tåget ut i Europa - med den där självklarheten inför livet som varje ung människa borde få känna. När du tar klivet ut i världen. Då kommer jag vara nervös, kanske till och med livrädd. Men jag tänker göra allt i min makt för ett samhälle så starkt att du inte behöver vara rädd.  
 
Det är därför vi engagerar oss. Det är därför vi håller på med det här som kallas politik. För att bygga ett Sverige som vi älskar.  
 
- Där varje ung har råd att leva.  
- Där varje barn går och lägger sig med mat i magen.  
- Ett Sverige där vi längtar efter framtiden.  
 
Tack för att ni har lyssnat.