Svenska tal tipsar: Martin Jedestavs favorittal
Hur jag skrev min lista:
När jag började sammanställa min lista fanns det några talare jag direkt visste skulle finnas med. Dessa var framförallt Sara Lidman, Tage Danielsson och Jason Diakité. Jag visste också att jag ville att listan skulle vara en blandning av traditionsenliga tal som Kungens jultal och helt oförväntade tal som Lukas Moodyssons tal på Guldbaggegalan. Med det klart var det bara att lägga till några favorittal som Eva Brunne- och Antje Jackelens så var listan färdig.
Min lista är inte en lista över de historiskt viktigaste talen, inte heller de retoriskt starkaste, utan mina personliga favoriter. Detta till trots finns det en stor blandning av retoriska färdigheter i listan och de flesta av talen har på ett eller annat sätt blivit viktiga för svenska kulturen.
Listan är varken skriven i kronologisk ordning eller som en klassisk topplista. Istället har jag valt att ordna talen arbiträrt utifrån någon vag uppfattning om vilka tal som kan väcka intresse.
Min lista är inte en lista över de historiskt viktigaste talen, inte heller de retoriskt starkaste, utan mina personliga favoriter. Detta till trots finns det en stor blandning av retoriska färdigheter i listan och de flesta av talen har på ett eller annat sätt blivit viktiga för svenska kulturen.
Listan är varken skriven i kronologisk ordning eller som en klassisk topplista. Istället har jag valt att ordna talen arbiträrt utifrån någon vag uppfattning om vilka tal som kan väcka intresse.
När Sverige stod inför folkomröstning om kärnkraft valde Danielsson att i sin revy Under dubbelgöken hålla denna monolog om hur konstig logiken i vissa argument för kärnkraft var. I folkomröstningen fanns tre alternativ: avveckla kärnkraften långsamt, avveckla kärnkraften lite snabbare och avveckla kärnkraften snabbt. Danielsson placerar sig i detta tal bland gruppen som vill avveckla kärnkraften fort och argumenterar främst mot gruppen som vill avveckla kärnkraften lite långsammare, men även mot de som inte vill avveckla den alls.
Kanske är det hans bakgrund som musiker och rappare som gjort Diakité så vältalig och så naturligt känsloväckande. Kanske är det Diakités vältalighet och naturliga förmåga att väcka känslor som gjort honom så framgångsrik som musiker. Oavsett vilket så visar många av hans tal på stora retoriska färdigheter. Ska man beskriva talet med retoriska termer kan man peka på ett effektivt narratio eller finess i användningen av den allmänna topiken definition, men när jag lyssnar på talet dras jag med i Diakités ord och föredrar att lyssna istället för att analysera.
Sverige, och specifikt svenska kyrkan har en lång historia av förtryck mot samerna. Allt från orimliga skatter till gravplundringar har Sverige utsatt folkgruppen för. 2021 höll ärkebiskopen Antje Jackelén ett ursäktstal för detta. På ett dramatiskt vis avslutas talet med att alla biskopar i rummet reser sig innan de faller ner på knä för att visa sitt dåliga samvete för allt kyrkan gjort mot det samiska folket.
Tillsammans med sina kollegor från filmen Fucking Åmål gjorde Moodysson skandal under Guldbaggegalan 1999 där filmen vann 4 guldbaggar. Mest känt är nog gängets sista tal där Loa Falkman avbryter Alexandra Dahlströms försök att tala om sexism med orden ”lilla gumman”. Emellertid är detta tal ett bra exempel på hur man kan bryta mot dekorum för att använda talsituationer på nya sätt. För att förstå talet rekommenderar jag att se alla tal som Fucking Åmål-gänget höll under ceremonin, för tillsammans blir deras motstånd mot etablissemanget tydligare.
Vid varje läsårs början hålls ett firande för att Riksdagen ska påbörja sitt arbete. Detta kallas ”riksmötets öppnande” och innehåller vanligtvis en predikan i Storkyrkan. 2010 hölls denna av Eva Brunne som med tydliga ord markerade vikten av allas lika värde, detta som svar på Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Talet kan ses lite som en svensk version av Mariann Edgar Buddes kända predikan ”have mercy” till Donald Trump 2025.
Vid andra världskrigets utbrott hölls detta tal. Uppgiften att lugna ett folk under världskrig kan inte vara en lätt uppgift, men Per Albin Hansson gör det med stor styrka och trygghet. Talet speglar även Sveriges neutralitetsprincip tydligt och är därav en viktig historisk artefakt.
Fängslandet av Martin Schibbye och Johan Persson i Etiopien var en av det fria ordets största skandaler. Trots de hemskheter han utsatts för visade Schibbye en enorm styrka när han väl fick komma hem till Sverige. Han visar en tilltro och stolthet för sitt arbete som den hemska upplevelsen mycket väl kunde tagit ifrån honom. Kanske starkast är att Schibbye använder sin röst för att höja röster som annars aldrig skulle höras.
Lidmans arga tal och skarpa argument kan vara den tyngsta fördömelsen jag sett för kapitalismens problem. Tydligt är också Lidmans vältalighet med formuleringar som ”kapitalet har inget fosterland” och ”hungervapnets mekanik”.
Fjolårets jultal var inget nyskapande eller extraordinärt, jag hade egentligen kunnat välja vilket jultal som helst. Emellertid finns det något häftigt i att kungen sedan 1973 hållit ett jultal varje år. Traditionen går längre tillbaka än så, men i 51 år har talet hållits av Kung Carl XVI Gustav. Även om många av oss har andra saker att göra den 25e så vill jag rekommendera att sätta på radion vid 12:40 för att glädjas åt traditionen.
När lasermannen skrämde upp landet med rasistiskt våld sökte Bildt att lugna folket som ett slags landsfader. Talet är ett exempel på genren ”tal till nationen”, liksom på kriskommunikation och politiskt enande retorik. Jag får aldrig slut på nya vinklar att se detta tal genom.
