Ulf Kristersson: Pressbriefing om säkerhetsläget 2026

Jaha, välkomna hit och beklagar att vi är fem minuter försenade. Det var inte avsikten. 

Vi tänkte idag ge en uppdaterad lägesbild av den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld just nu. Det händer som bekant väldigt mycket i världen och det finns skäl att ge alla en uppdatering om det. Av naturliga skäl är det mycket fokus här i Sverige på processerna efter valet, helt legitimt och i sin ordning. Samtidigt så måste vi ha fullt fokus på det som händer utanför våra gränser. Och nästan varje dag händer det någonting som är säkerhetspåverkande i Sverige och Europa. Vi bevakar det hela tiden, vi är på tå, våra myndigheter är på tå. En övergångsregering är som ni alla vet rätt begränsad när det gäller alla inrikespolitiska nya initiativ av olika slag och det respekterar vi fullt ut. En övergångsregering är inte begränsad när det gäller att skydda svenska intressen, Sveriges säkerhet, svenskars säkerhet i Sverige eller utomlands. Det är också viktigt att säga. 

Först bara en mycket kort återblick på de senaste dryga fyra åren. Det finns ju självklart en slags före och efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Jag har berättat någon gång förut att jag var i Helsingfors just den natten och hade då haft möte med den dåvarande president Sauli Niinistö och den dåvarande oppositionsledaren, numera finska premiärministern Petteri Orpo, och diskuterat just precis de här sakerna. Så att den här tidpunkten är väldigt fastetsad för oss alla, oberoende var vi var någonstans. Sen den där natten eller tidiga morgonen den 24 februari så är det ju alldeles uppenbart att Europa har hållit ihop mycket, mycket mer än vad många kunde frukta på den tiden. Inte minst var det Sauli Niinistös stora farhågor. Kommer Europas länder hålla ihop om det händer som inte borde få hända? En annan stor sak som har hänt är ju att både Sverige och Finland är medlemmar i NATO som en direkt konsekvens av angreppet mot Ukraina. Och en tredje förändring är att vi har den största enskilda upprustningen av det svenska försvaret sedan kalla krigets dagar. 

Samtidigt så har vi ju haft omfattande hot mot Sveriges inre säkerhet under ett ganska stort antal år, längre tid än sedan kriget mot Ukraina. Och 2022 så hade det dödliga gängvåldet som vi har tredubblats på tio år och rent inhemska gäng kombinerades med maktutövning från andra länder som använder svenska gängkriminella som metoder för sin vilja att skapa skada i Sverige. Det fanns ju och det finns fortfarande skäl till att Sverige brukar beskrivas ha 99 poäng av den hundraprocentiga på Freedom House lista av demokratiska länder. Och då är det just infiltrationen från organiserad kriminalitet som är den sista pusselbiten där Sverige fortfarande har ett jobb att göra, även om väldigt mycket har hänt under ett antal års tid. 

Sverige, tycker vi, är alltså i ett bättre skick när det gäller såväl yttre som inre säkerhet nu än vi var för ett antal år sedan. Men världen är inte mindre farlig nu än den var för ett antal år sedan. Det ryska hotet är ju inte nytt på något sätt. Det är bara ständigt närvarande delvis nya skepnader. Den väldigt hänsynslösa krigföringen som de har mot Ukraina, mot civilbefolkning, mot energiinfrastruktur, mot broar, inte minst just nu, i storstäder i Ukraina är något exempel. Men det är också uppenbart att Ryssland fortsätter på ett vårdslöst sätt agera också i andra länder utanför Ukraina, men nästan alltid i länder som stöttar Ukraina på olika sätt. De dramatiska händelserna i Tyskland, i Leipzig, också det som har hänt i Estland, båda attribuerade till just Ryssland, men också andra dramatiska händelser som inte har attribuerats, alltså utpekat Ryssland eller ännu inte har utpekat Ryssland. Jag talade i morse med min bulgariske kollega efter att fartyg har sänkts i Svarta havet på bulgarisk ekonomisk zon och de har ännu inte kunnat härleda vem som ligger bakom att ett fartyg har sänkts med besättning och ett annat fartyg har skadats, fullt fokus nu på en räddningsaktion. Det som hände i Leipzig, det var ju så allvarligt det kan bli innan någonting på allvar också sprängs. Det beskriver ju också begreppet hybridkrigföring, att det kan vara allt ifrån störningar till väldigt våldsamma insatser i andra länders territorium. Vi har ju uttryckt vårt starka stöd till de länder som på olika sätt har påverkats av de här hybridaktiviteterna. 

Det råder ingen tvekan om bland de länder som utsätts för detta att syftet i första hand är att skrämma länder och att minska stödet för Ukraina i de länderna eller att minska stödet för Ukraina bland befolkningarna i de länderna. De vill undergräva stödet, de vill öka polariseringen i länder där det redan finns stark polarisering. Hittills har detta inte lyckats. På östersjön agerar den ryska skuggflottan som ni vet, och vi och flera andra länder med oss agerar kraftfullt men inom den internationella rättens ramar för att stoppa rysk skuggflotta så fort det finns möjligheter till detta. Och lite längre bort så pågår ju ett mycket oklart krig i Mellanöstern, olika typer av oroligheter i Afrika, Maria Malmer Stenergard kommer gå närmare in på detta, och till detta mycket svåra handelsrelationer mellan Europa, USA och Kina samtidigt. 

Så att allt detta beskriver ungefär komplexiteten i en omvärld som både ekonomiskt, militärt och bredare säkerhetsmässigt påverkar Europa och Sverige i hög grad. Min slutsats av det här är ganska självklar men också ganska svår förstås. Vi i Sverige måste göra allting rätt här hemma när världen är påtagligt komplicerad utanför vårt lands gränser. Vi måste alltid skydda Sverige, skydda svenska medborgare och skydda svenska intressen. Och mitt budskap idag är att en övergångsregering är inte på något vis ett hinder för att med full kraft utföra alla de uppgifterna. 

Som ni redan vet så bidrar ju Sverige nu för andra gången med stridsflyg till den stora NATO-insatsen i Polen. Det nya som inte har gjorts förut är att vi också på plats kommer att bidra med luftvärnssystemet Patriot till den insatsen. Uppgiften för både Gripen-insatsen och för Patriot är alltså att skydda NATOs logistikhub i Polen vid flygplatsen som vi alla har besökt flera gånger när vi har besökt Ukraina, och därmed säkra att viktigt materiel kommer till Ukraina från alla de länder som stöttar Ukraina i deras försvar mot Ryssland. Allt det här stärker NATO, det stärker Europa och det stärker Sverige. Detta som en ganska lång inflygning till lite mer detaljerade beskrivningar, och vi börjar med dig, Maria.