Vänner,
Snart är det äntligen jul.
Jag hoppas att många av er får en välförtjänt julledighet med nära och kära.
Idag tänkte jag prata om varför Liberalerna sätter skolan först – och varför Sverige behöver ett nytt Tidöavtal.
Och jag kommer berätta om varför Liberalerna vill att litteratur ska bli ett eget ämne i gymnasiet. Så att fler kan bli en del av värdegemenskapen där vi bildar oss, beter oss och bryr oss.
Men först vill jag vända uppmärksamheten åt något annat.
Ljusen vi tänder i vintermörkret bjuder in till gemenskap och hopp. Men det påminner oss också om mörkret som fortfarande finns omkring oss. Vi ser det i Ukraina där våra vänner firar ytterligare en fasansfull jul i skuggan av Putins anfallskrig.
Vi ser det i Sudan där miljontals människor genomlider en humanitär katastrof av svält och våld.
Och vi såg det i det fruktansvärda terrordådet mot det judiska Chanukka- firandet i Sydney.
Våra tankar går till offren, deras familjer och det judiska folket världen över.
Låt oss inte vara naiva. Det som skedde i Sydney kan ske i Sverige. Antisemitismen finns här och nu. På gatorna. I klassrum. På arbetsplatser.
Det drivs fram av islamister och extremister som uppmanar till global kamp. Som demoniserar och avhumaniserar en hel folkgrupp.
Det är vårt ansvar att sätta stopp för dem. Från höger till vänster. Jag har ett budskap till den eller dem som sympatiserar med söndagens antisemitiska terrorattack: Ni har ingen plats i vårt samhälle.
Nästa år väntar ett viktigt valår för Sverige.
Det är min bestämda uppfattning att svenska folket bör ge Liberalerna och Tidösamarbetet fyra år till att styra vårt land.
Jag vet att det inte varit en självklarhet för alla. Jag var själv från början skeptisk mot att en borgerlig regering som samarbetar med Sverigedemokraterna skulle vara rätt för vårt land.
Men som socialpolitiker i Göteborg mötte jag varje dag något som förändrade min inställning.
Jag mötte barn som saknade trygghet – både i hemmet och i skolan. Var fanns den rödgröna regeringen för dem?
Jag mötte föräldrar som desperat ropade efter hjälp för att skydda sina barn från att hamna i gängens grepp. Var passiviteten i Sveriges riksdag i deras intresse?
Jag mötte lärare som gjorde allt för att ge barnen ett alternativ till gängens falska löften om en bättre framtid. Var det en naturlag att samhällsdebatten skulle handla om politikers “vem tar vem”, i stället för lärarnas tuffa vardag?
Och det var då, i Göteborg, som jag mötte Andreas. Polisen i Biskopsgården som barn och föräldrar litade på, och som alltid hade tid för ett samtal på stan.
Andreas var bara 33 år gammal när han sköts till döds. Mördad av ett barn en kväll i juni 2021.
Som ordförande för socialnämnden i Hisingen såg jag att verktygen, möjligheterna, lagstödet att hjälpa saknades.
Samhället hade inte kraft att varken förebygga eller sätta stopp för gängen, våldet och den otrygghet som växte sig fram.
Ett samhälle som inte klarar av att stoppa barn från att mörda är inte ett fritt samhälle.
Nej, ett samhälle som misslyckats med det grundläggande där barn far illa och familjer känner sig otrygga – det är inte ett fritt samhälle.
Det är därför Tidösamarbetets rättspolitik är rätt.
Det var inte självklart för mig. Mitt politiska engagemang började i andra frihetsfrågor. Men gick över till arbetet mot skuggsamhället och otryggheten. Det glömda Sverige, som vi brukar säga i Liberalerna. Det var inte självklart att vi skulle få en handlingskraftig borgerlig regering med stöd av ett oprövat kort i Sverigedemokraterna. Men jag har tänkt om. Där Stefan Löfven och Magdalena Andersson stod med händerna i kors, så har Ulf Kristersson kavlat upp ärmarna. Med nya lagar och reformer som genomförs för att öka tryggheten och friheten.
Tillsammans har Liberalerna och Tidöpartierna levererat de verktyg som behövs för att sätta stopp för gängen som lockar barn från skolbänken. Tillsammans har vi gett socialtjänsten ny kraft att hindra barn från att hamna i gängens klor.
Tillsammans har vi stärkt både skolans förutsättningar och det viktiga förebyggande arbetet.
Tillsammans har vi skärpt straffen för gängledarna som sprider skräck och oro i hela områden.
Det är helt i linje med Liberalernas uppgift i svensk politik. Att försvara friheten där den finns. Och få den att växa där den saknas. Att göra livet enklare för den som bidrar. Och betydligt svårare för den som förstör.
Frihet för den som fokuserar på skolan. Som går till jobbet. Som ställer upp för samhället – oavsett om det är på fotbollsplanen eller i studieförbundet.
Men ingen frihet för gängledaren som lockar barn till ett liv i kriminalitet. Hårda nypor för mjuka tag. Med ett starkt samhälle som tillsammans sätter stopp för våldet i tid.
Från poliser och socialarbetare till lärare och åklagare. Så bygger vi ett Sverige där vi bildar oss, beter oss och bryr oss. Ett friare Sverige. Utan skuggsamhällen och trygghetsproblem. Ett Sverige att tro på.
Och så har jag börjat tro på ett Sverige där vi fortsätter på samma väg. Med mer liberal politik, genom ett nytt Tidöavtal.
För 3 år sedan fick vi i Liberalerna förtroendet att styra Sverige i en ny riktning.
Bort från gängvåldet som begränsar människors frihet och trygghet. Bort från inflation och energikriser som satte djupa hål i många familjers ekonomi. Bort från Socialdemokraternas oförmåga att få igenom budget eller Nato-medlemskap.
Vi har kommit en bra bit på vägen.
Vi gör rekordsatsningar på välfärden, samtidigt som barnfamiljer får mer pengar över i plånboken.
Genom stora satsningar på skolan landar nya skolböcker i händerna på landets elever och fler speciallärare kan hjälpa till i eller utanför klassrummen.
Sverige är medlem i Nato och bidrar till att stärka säkerheten i vår del av Europa.
Skjutningarna minskar och fler gängkriminella möter rättvisan. Mot Tidösamarbetet står ett rödgrönt regeringsalternativ som vill föra Sverige mot en farlig vänstersväng.
Det är vår uppgift att visa på skillnaderna. Att det spelar roll vilka som styr.
Vi står för borgerliga skattesänkningar, inte Socialdemokraternas bidragslinje.
Vi står för det riktiga förebyggande arbetet i skolan och i socialtjänsten, inte Vänsterpartiets fritidsgårdar och låga straff.
Vi står för klimatsmarta Romina-reaktorer, inte Miljöpartiets nedsläckta hem.
Vi står för ordning och reda i klassrummen, inte Centerpartiets skärmskola.
Med Liberalerna får svenska folket ett borgerligt alternativ som alltid sätter skolan först. Inte en farlig vänstersväng, utan fortsatt riktning framåt.
Hemma i Överlida var julen en tid där böcker fick ta plats.
Med högläsning i klassrummet som lyste upp i decembermörkret. Och en hög av böcker från skolbiblioteket att ta med sig hem inför jullovets lugna stunder.
Min skola var helt enkelt en plats som möjliggjorde bildningsresor. Där fick jag åka med på en resa genom Sverige tack vare Selma Lagerlöfs Nils Holgersson.
I gymnasiet utmanades vi med idéer om det ofria samhället genom Karin Boyes dystopiska roman Kallocain.
Men idag tillåts skärmarna tränga bort böckerna i skolan. Det har bidragit till en läskris.
Datorer och paddor har fått ersätta pennor och sudd.
Notifikationer på Snapchat leder bort elevernas uppmärksamhet från läraren och undervisningen.
Och litteraturen? Det som till skillnad från Instagram-flödet verkligen bjuder in barn och unga till kreativitet, förståelse och tolerans har fått en allt mer försvagad roll.
I gymnasiet konkurrerar litteraturen med en svenskundervisning som även måste lyfta fram källkritik, grammatik och muntliga redovisningar. Så ska det inte se ut i en kunskapsskola. Särskilt inte för de barn och ungdomar som behöver skolan allra mest.
De som inte kommer från hem med välfyllda bokhyllor eller välutbildade föräldrar.
Skolan ska vara en plats som öppnar dörrar. Som gör det möjligt för varje barn att bygga en bättre framtid.
Skolan ska möjliggöra nya bildningsresor.
Här kommer ett viktigt nyårslöfte från Liberalerna till alla er som tittar: Vi vill släppa lös litteraturens kraft i skolan igen.
Liberalerna vill att litteratur-ämnet ska bli en obligatorisk del av gymnasiet.
Det ska inte längre vara en undangömd del av svenskämnet.
Litteraturen ska stå på egna ben. För att fler ska få ta del av bildningens kraft. Med utrymme för litteraturhistoria och läsning av viktiga verk. Jag säger: Ge gymnasieungdomarna mer Karin Boye! Hjalmar Söderberg! Jonas Hassen Khemiri! Lydia Sandgren!
Så bygger vi en kunskapsskola som bjuder in fler till en bildningsresa för framtiden. Som öppnar dörrar till nya sammanhang.
Med mer kulturellt kapital för en samhällsgemenskap där vi bildar oss, beter oss och bryr oss.
Det är ett nyårslöfte jag kommer ta med mig in i valrörelsen.
För det finns bara ett parti som sätter skolan först. Som vet att skolan är det bästa botemedlet mot utanförskap, otrygghet och ofrihet. Och som alltid kommer att prioritera elevernas studiero och lärarnas arbetsro. Det partiet heter Liberalerna. Sveriges skolparti.
Tack för att ni lyssnat där hemma. Jag vill önska er en riktigt god jul och ett gott nytt år.
Se till att vila upp. För nu börjar valrörelsen.
Snart är det äntligen jul.
Jag hoppas att många av er får en välförtjänt julledighet med nära och kära.
Idag tänkte jag prata om varför Liberalerna sätter skolan först – och varför Sverige behöver ett nytt Tidöavtal.
Och jag kommer berätta om varför Liberalerna vill att litteratur ska bli ett eget ämne i gymnasiet. Så att fler kan bli en del av värdegemenskapen där vi bildar oss, beter oss och bryr oss.
Men först vill jag vända uppmärksamheten åt något annat.
Ljusen vi tänder i vintermörkret bjuder in till gemenskap och hopp. Men det påminner oss också om mörkret som fortfarande finns omkring oss. Vi ser det i Ukraina där våra vänner firar ytterligare en fasansfull jul i skuggan av Putins anfallskrig.
Vi ser det i Sudan där miljontals människor genomlider en humanitär katastrof av svält och våld.
Och vi såg det i det fruktansvärda terrordådet mot det judiska Chanukka- firandet i Sydney.
Våra tankar går till offren, deras familjer och det judiska folket världen över.
Låt oss inte vara naiva. Det som skedde i Sydney kan ske i Sverige. Antisemitismen finns här och nu. På gatorna. I klassrum. På arbetsplatser.
Det drivs fram av islamister och extremister som uppmanar till global kamp. Som demoniserar och avhumaniserar en hel folkgrupp.
Det är vårt ansvar att sätta stopp för dem. Från höger till vänster. Jag har ett budskap till den eller dem som sympatiserar med söndagens antisemitiska terrorattack: Ni har ingen plats i vårt samhälle.
Nästa år väntar ett viktigt valår för Sverige.
Det är min bestämda uppfattning att svenska folket bör ge Liberalerna och Tidösamarbetet fyra år till att styra vårt land.
Jag vet att det inte varit en självklarhet för alla. Jag var själv från början skeptisk mot att en borgerlig regering som samarbetar med Sverigedemokraterna skulle vara rätt för vårt land.
Men som socialpolitiker i Göteborg mötte jag varje dag något som förändrade min inställning.
Jag mötte barn som saknade trygghet – både i hemmet och i skolan. Var fanns den rödgröna regeringen för dem?
Jag mötte föräldrar som desperat ropade efter hjälp för att skydda sina barn från att hamna i gängens grepp. Var passiviteten i Sveriges riksdag i deras intresse?
Jag mötte lärare som gjorde allt för att ge barnen ett alternativ till gängens falska löften om en bättre framtid. Var det en naturlag att samhällsdebatten skulle handla om politikers “vem tar vem”, i stället för lärarnas tuffa vardag?
Och det var då, i Göteborg, som jag mötte Andreas. Polisen i Biskopsgården som barn och föräldrar litade på, och som alltid hade tid för ett samtal på stan.
Andreas var bara 33 år gammal när han sköts till döds. Mördad av ett barn en kväll i juni 2021.
Som ordförande för socialnämnden i Hisingen såg jag att verktygen, möjligheterna, lagstödet att hjälpa saknades.
Samhället hade inte kraft att varken förebygga eller sätta stopp för gängen, våldet och den otrygghet som växte sig fram.
Ett samhälle som inte klarar av att stoppa barn från att mörda är inte ett fritt samhälle.
Nej, ett samhälle som misslyckats med det grundläggande där barn far illa och familjer känner sig otrygga – det är inte ett fritt samhälle.
Det är därför Tidösamarbetets rättspolitik är rätt.
Det var inte självklart för mig. Mitt politiska engagemang började i andra frihetsfrågor. Men gick över till arbetet mot skuggsamhället och otryggheten. Det glömda Sverige, som vi brukar säga i Liberalerna. Det var inte självklart att vi skulle få en handlingskraftig borgerlig regering med stöd av ett oprövat kort i Sverigedemokraterna. Men jag har tänkt om. Där Stefan Löfven och Magdalena Andersson stod med händerna i kors, så har Ulf Kristersson kavlat upp ärmarna. Med nya lagar och reformer som genomförs för att öka tryggheten och friheten.
Tillsammans har Liberalerna och Tidöpartierna levererat de verktyg som behövs för att sätta stopp för gängen som lockar barn från skolbänken. Tillsammans har vi gett socialtjänsten ny kraft att hindra barn från att hamna i gängens klor.
Tillsammans har vi stärkt både skolans förutsättningar och det viktiga förebyggande arbetet.
Tillsammans har vi skärpt straffen för gängledarna som sprider skräck och oro i hela områden.
Det är helt i linje med Liberalernas uppgift i svensk politik. Att försvara friheten där den finns. Och få den att växa där den saknas. Att göra livet enklare för den som bidrar. Och betydligt svårare för den som förstör.
Frihet för den som fokuserar på skolan. Som går till jobbet. Som ställer upp för samhället – oavsett om det är på fotbollsplanen eller i studieförbundet.
Men ingen frihet för gängledaren som lockar barn till ett liv i kriminalitet. Hårda nypor för mjuka tag. Med ett starkt samhälle som tillsammans sätter stopp för våldet i tid.
Från poliser och socialarbetare till lärare och åklagare. Så bygger vi ett Sverige där vi bildar oss, beter oss och bryr oss. Ett friare Sverige. Utan skuggsamhällen och trygghetsproblem. Ett Sverige att tro på.
Och så har jag börjat tro på ett Sverige där vi fortsätter på samma väg. Med mer liberal politik, genom ett nytt Tidöavtal.
För 3 år sedan fick vi i Liberalerna förtroendet att styra Sverige i en ny riktning.
Bort från gängvåldet som begränsar människors frihet och trygghet. Bort från inflation och energikriser som satte djupa hål i många familjers ekonomi. Bort från Socialdemokraternas oförmåga att få igenom budget eller Nato-medlemskap.
Vi har kommit en bra bit på vägen.
Vi gör rekordsatsningar på välfärden, samtidigt som barnfamiljer får mer pengar över i plånboken.
Genom stora satsningar på skolan landar nya skolböcker i händerna på landets elever och fler speciallärare kan hjälpa till i eller utanför klassrummen.
Sverige är medlem i Nato och bidrar till att stärka säkerheten i vår del av Europa.
Skjutningarna minskar och fler gängkriminella möter rättvisan. Mot Tidösamarbetet står ett rödgrönt regeringsalternativ som vill föra Sverige mot en farlig vänstersväng.
Det är vår uppgift att visa på skillnaderna. Att det spelar roll vilka som styr.
Vi står för borgerliga skattesänkningar, inte Socialdemokraternas bidragslinje.
Vi står för det riktiga förebyggande arbetet i skolan och i socialtjänsten, inte Vänsterpartiets fritidsgårdar och låga straff.
Vi står för klimatsmarta Romina-reaktorer, inte Miljöpartiets nedsläckta hem.
Vi står för ordning och reda i klassrummen, inte Centerpartiets skärmskola.
Med Liberalerna får svenska folket ett borgerligt alternativ som alltid sätter skolan först. Inte en farlig vänstersväng, utan fortsatt riktning framåt.
Hemma i Överlida var julen en tid där böcker fick ta plats.
Med högläsning i klassrummet som lyste upp i decembermörkret. Och en hög av böcker från skolbiblioteket att ta med sig hem inför jullovets lugna stunder.
Min skola var helt enkelt en plats som möjliggjorde bildningsresor. Där fick jag åka med på en resa genom Sverige tack vare Selma Lagerlöfs Nils Holgersson.
I gymnasiet utmanades vi med idéer om det ofria samhället genom Karin Boyes dystopiska roman Kallocain.
Men idag tillåts skärmarna tränga bort böckerna i skolan. Det har bidragit till en läskris.
Datorer och paddor har fått ersätta pennor och sudd.
Notifikationer på Snapchat leder bort elevernas uppmärksamhet från läraren och undervisningen.
Och litteraturen? Det som till skillnad från Instagram-flödet verkligen bjuder in barn och unga till kreativitet, förståelse och tolerans har fått en allt mer försvagad roll.
I gymnasiet konkurrerar litteraturen med en svenskundervisning som även måste lyfta fram källkritik, grammatik och muntliga redovisningar. Så ska det inte se ut i en kunskapsskola. Särskilt inte för de barn och ungdomar som behöver skolan allra mest.
De som inte kommer från hem med välfyllda bokhyllor eller välutbildade föräldrar.
Skolan ska vara en plats som öppnar dörrar. Som gör det möjligt för varje barn att bygga en bättre framtid.
Skolan ska möjliggöra nya bildningsresor.
Här kommer ett viktigt nyårslöfte från Liberalerna till alla er som tittar: Vi vill släppa lös litteraturens kraft i skolan igen.
Liberalerna vill att litteratur-ämnet ska bli en obligatorisk del av gymnasiet.
Det ska inte längre vara en undangömd del av svenskämnet.
Litteraturen ska stå på egna ben. För att fler ska få ta del av bildningens kraft. Med utrymme för litteraturhistoria och läsning av viktiga verk. Jag säger: Ge gymnasieungdomarna mer Karin Boye! Hjalmar Söderberg! Jonas Hassen Khemiri! Lydia Sandgren!
Så bygger vi en kunskapsskola som bjuder in fler till en bildningsresa för framtiden. Som öppnar dörrar till nya sammanhang.
Med mer kulturellt kapital för en samhällsgemenskap där vi bildar oss, beter oss och bryr oss.
Det är ett nyårslöfte jag kommer ta med mig in i valrörelsen.
För det finns bara ett parti som sätter skolan först. Som vet att skolan är det bästa botemedlet mot utanförskap, otrygghet och ofrihet. Och som alltid kommer att prioritera elevernas studiero och lärarnas arbetsro. Det partiet heter Liberalerna. Sveriges skolparti.
Tack för att ni lyssnat där hemma. Jag vill önska er en riktigt god jul och ett gott nytt år.
Se till att vila upp. För nu börjar valrörelsen.