Vi ser gör det så fort vi kan. Vi bäddar ut det här lite grann, bara så att alla har det klart för sig. Ni har säkert koll på det, men bara för säkerhets skull.
Så vi har ju två tillfälliga nedsättningar på bensin- och dieselskatten. Den första då, den började gälla den 1 maj och löper mycket riktigt ut då alltså den 30 september, vilket är då idag då. Det vill säga i morgon. I morgon får vi en negativ överraskning när vi tankar bilen. Och där satte vi ner skatten på bensin och diesel ner till EU:s miniminivå. Och det motsvarar då, nu menar jag både punktskatten inklusive momsen, det vill säga den faktiska priseffekten då vid pump, och den nedsättningen motsvarar en krona litern vad gäller bensinen och 40 öre litern vad gäller diesel. Det är den första av de här två tillfälliga åtgärderna. Den andra åtgärden, den löper då från och med den 1 juli fram till den 30 november. Och där sänkte vi skatten på både bensin och diesel med ytterligare tre kronor litern, och gick då alltså under EU:s miniminivå. Så det är de två tillfälliga åtgärderna som vi har i spel nu, så att säga.
Jag avser då alltså lägga fram ett så kallat utskottsinitiativ på det allra första sammanträdet, det är alltså konstituerande sammanträdet då, i den nyvalda riksdagens finansutskott, med då yrkande om att båda dessa åtgärder förlängs. Den första åtgärden, det är alltså den som löper ut idag då, eller imorgon om man så vill. Den kan vi åtgärda helt och hållet själva från riksdagens sida. Den andra åtgärden, det är alltså den som löper ut den 30 november, där vi då alltså går under EU:s minimiskattenivå. Där behöver vi då en förlängning av det här undantaget som vi har från EU-kommissionen nu. Och därför kommer jag då i det utskottsinitiativ som vi går fram med också yrka på att vi uppdrar till regeringen att inleda just ett sådant förfarande.
Vi ska prata lite pengar om det här också, det som kallas offentligfinansiell effekt. Offentligfinansiell effekt för den här första åtgärden, den uppgår till 318 miljoner kronor för varje enskild månad. Och det vill säga, om vi leker med tanken att vi kanske inte får det här på plats redan imorgon, det är väl lite väl optimistiskt, men om vi leker med tanken att vi får det här på plats till den första november och att det gäller då även för december, då får man dubbla den siffran. Och poängen är alltså, jag redovisar ju nu månadseffekten, vilket kanske är lite oortodoxt då, men det här är ju någonting som berör innevarande år. Det är därför jag redovisar det månad för månad och inte på årsbasis då. Vad gäller då just de mer långsiktiga effekterna, permanenta effekter om vi landar där, då är det någonting som vi återkommer till i den ordinarie budgetprocessen som vi kommer att ha då. Och det kommer vi att göra vare sig vi har en övergångsregering eller inte, hur nu landet ser ut där då framåt november till. Så 308 miljoner kronor månadsvis i effekt, offentligfinansiell effekt för den första åtgärden. För den andra åtgärden så är motsvarande effekt 1 534 miljoner kronor för då varje månad. Och det är ju då alltså någonting som då kräver ett godkännande av EU-kommissionen. Och jag vill väl inte i det här läget spekulera kring sannolikheten att vi får ett sådant godkännande eller inte, men jag kan ju liksom, precis som Jimmy konstaterade, att vi har ju nog fortsatt förhöjda världsmarknadspriser på olja. Det är kriget i Ukraina, Iran, situationen, Hormuzsundet. Det här känner vi alla till såklart. Jag kan väl själv tycka att det borde ju borga för en hyfsat, så att säga, lyhörd och flexibel EU-kommission, men jag vill inte spekulera kring sannolikheten.
I just det här läget, det blir mycket siffror här så ni får absolut återkomma sen då, och jag tror att ni har fått material utdelat till er också. I just det här läget så presenterar vi ingen särskild finansiering kring det här förslaget, utan det är också även det en fråga som vi kommer återkomma till i den ordinarie budgetprocessen. Jag kan säga det att vi kommer vara aktiva i den budgetprocessen, och det gäller alldeles oavsett vem eller vilken regering vi har på plats då som lägger en budgetproposition på riksdagens bord. Och så här funkar det alltså: bara för att vi har en övergångsregering så har vi alltså inte övergångsutskott. Vi har en fullt fungerande riksdag, vi har fullt fungerande utskott, och vi har fulla befogenheter och mandat att agera från riksdagens sida. Och finansmakten ligger hos riksdagen, och ytterst då hos finansutskottet givetvis.
Slutligen bara då en liten tankeställare till de övriga partierna att: gör vi ingenting, om vi bara låter läget bero. Då kommer vi alltså få inom kort en kostnadschock på bensinen med fyra kronor litern. Och vad gäller dieseln, 3,40 litern. Och det är en kostnadschock för hushållen givetvis, men även exempelvis för åkerinäringen. Och det är också en inflationschock därför att en sån här prishöjning på bränslet, det kommer liksom sippra ut i resten av ekonomin också. Och det kommer få en effekt på inflationen, vilket i sin tur kan leda till högre räntor och så vidare också. Det är bara en tankeställare till primärt de övriga partierna. Men det här kommer jag alltså lägga på det allra första sammanträdet, bedömt tisdag nästa vecka, 6 oktober. Så ungefär.
Tack för detta.
