Skip to content

Maria Malmer Stenergard: Tal på UD:s folkrättsdag 2025

Henrik Smångs, News Øresund

Om

Talare

Maria Malmer Stenergard
Utrikesminister

Datum

Plats

Stockholm

Tal

Välkomna!

***

Roligt att se så många här. Folkrättsdagen är mer angelägen än någonsin. 

Världen förändras i en ständigt ökande takt. Folkrätten utmanas och sätts på prov. Från Östersjön till Sydkinesiska sjön.

Men folkrätten ändras inte för att den utmanas. Folkrätten står fast. Det är fler och starkare röster som står upp för folkrätten än som bryter mot den. Och jag är stolt över att vara utrikesminister i ett land, som oberoende av färg på regering står upp för folkrätten. 

FN-stadgan grundar sig på alla staters suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende. 

Det är tre grundsatser av avgörande betydelse, särskilt i tider när det finns världsledare som tänker att vissa länder står över reglerna. 

Att konsekvent stå upp för folkrätten är därför långsiktig säkerhetspolitik. En investering både för ett säkert närområde och för en säker värld.  

***

Stödet till Ukraina är vår främsta utrikespolitiska uppgift. 

Det handlar inte bara om att vi investerar i vår egen säkerhet när vi stödjer Ukraina, det handlar om så mycket mer. Det är Ukrainas frihet vi står upp för, men det är också våra grundläggande värderingar. För oss är stödet till Ukraina en existentiell fråga.

”Might is right” kan inte tillåtas vara det styrande systemet. Makt och styrka kan inte avgöra vad som är rätt och riktigt. Det är farligt och skapar en värld av kaos och osäkerhet. 

Arbetet med att säkerställa ansvarsutkrävande för Rysslands agerande mot och i Ukraina är omfattande. Jag vill ge tre exempel på hur Sverige bidrar. 

Vi har intervenerat i målet Ukraina mot Ryssland i Internationella domstolen (ICJ) om folkmordskonventionen. Sverige har en restriktiv linje när det gäller interventioner och detta är första gången som vi väljer att intervenera i ett mål i ICJ.

Vi är en av initiativtagarna till upprättandet av skaderegistret för Ukraina, som syftar till att registrera skadeståndsanspråk och bevis kopplade till skador som orsakats till följd av Rysslands aggression. Nu fortsätter arbetet med att upprätta en kommission som ska pröva anspråken.

Vi har varit med och drivit på för upprättandet av en tribunal för att utkräva ansvar för aggressionsbrottet mot Ukraina. Den 9 maj kunde vi, på plats i Ukraina, nå en politisk överenskommelse om tribunalens utformning. Detta är historiskt. Internationellt ansvarsutkrävande för aggressionsbrott har inte skett sedan Nürnberg- och Tokyo-rättegångarna efter andra världskriget.  
***

Temat för den här dagen är folkrätten i närområdet, men jag vill ändå säga några ord om hur vi också står upp för folkrätten globalt. 

Det som utspelar sig framför våra ögon i Gaza är inget mindre än en humanitär katastrof. Det är oacceptabelt att Israel under mer än två månader inte släppte in något humanitärt stöd till civilbefolkningen och att den hjälp som nu når fram är fullständigt otillräcklig. Det är svårt att se att Israel lever upp till sitt särskilda ansvar som ockupationsmakt enligt den internationella humanitära rätten.  

I syfte att öka trycket på Israel att omedelbart tillåta humanitärt tillträde välkomnar vi att EU-kommissionen gör en översyn av Israels efterlevnad av §2 i associationsavtalet med EU om respekten för mänskliga rättigheter. 

Men det riskerar att ta tid. Vi måste därför fokusera på vad vi kan göra här och nu för att öka trycket. Jag och mina kollegor i regeringen har upprepade gånger i våra samtal med Israels regering krävt att humanitärt tillträde säkerställs. Vi fortsätter att göra det. Vi ser mycket allvarligt på att våra och andras uppmaningar inte hörsammas. Att blockera mat och annat bistånd till civila är helt oförsvarligt och står i strid med den humanitära rätten. 

Livräddande humanitär hjälp får aldrig användas som politiskt eller militärt påtryckningsmedel. 

Sverige fortsätter att driva på för sanktioner mot våldsamma bosättare och kommer att vara pådrivande för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar som driver på för en olaglig bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning. Israel har rätt att försvara sig, men den rätten måste utövas i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten.

Israels regerings utökade militära offensiv med omfattande tvångsförflyttningar av civilbefolkningen är oacceptabel. Regeringen fördömer det senaste uttalandet av Netanyahu om att Israel ska ta kontroll över hela Gaza. Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras, vilket skulle strida mot folkrätten. 

Vi är också fortsatt mycket tydliga med kravet att Hamas omedelbart och villkorslöst måste släppa gisslan och att Hamas inte kan ha en plats i ett framtida styre av Gaza..

Vad som behövs är en vapenvila och slut på stridigheterna. 

***

Att överenskommelser följs ger förutsebarhet – vilket är en förutsättning för en stabil, rättvis och ekonomiskt välmående värld. Folkrätten handlar förstås inte enbart om krig och fred. Vi är beroende av internationellt samarbete och regler på en lång rad områden. Internationell handel, klimatavtal och havsrätt för att nämna några exempel. 

Sveriges stöd till de internationella domstolarna är orubbligt. Vi respekterar fullt ut deras oberoende. Den internationella brottmålsdomstolen ICC står för närvarande inför hot och attacker. Arresteringsorder har utfärdats mot flera av domstolens medarbetare av ryska myndigheter, vilket är oacceptabelt. Vi är även djupt oroade över de amerikanska sanktionerna mot domstolen och diskuterar inom EU vad vi kan göra för att hantera dessa. 

***

Folkrätten omfattar även staters skyldigheter att garantera alla människors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Det är en förutsättning för fred och säkerhet, och för hållbar utveckling. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar på ett alltför tydligt sätt kopplingen mellan intern repression och extern aggression. 

Mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati och rättsstatens principer hotas. 

Vi ser det i försöken att vrida tillbaka klockan i frågor som jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter;

Och vi ser det i de ökande attackerna mot oberoende medier, oberoende rättsväsende, civilsamhälle och demokrati- och människorättsförsvarare i allt fler delar av världen.

I en tid då de mänskliga rättigheterna utmanas på många fronter är det viktigare än någonsin att samarbeta för att försvara dem. Ett exempel är FN:s allmänna ländergranskning, Universal Periodic Review, i vilken alla FN:s medlemsländer deltar. I början av maj var det åter dags för situationen för mänskliga rättigheter i Sverige att granskas genom detta viktiga verktyg.

***

Folkrätten kan inte ensamt förebygga konflikter. Men den ger ett ramverk för fredlig konfliktlösning, ansvarsutkrävande och gottgörelse. 

Men folkrätten är inte bara det, den är vårt gemensamma löfte om att konflikter inte ska lösas med våld, och om att makt inte går före rätt. 

Vi måste fortsätta att stå upp för våra intressen, för regler och värderingar. För att ytterst värna vår demokrati, frihet, självständighet och handlingsfrihet. 

Jag har hört många gånger att Sverige är ett litet land, något som inte riktigt stämmer. I de här frågorna är Sverige stort. Vi är många som bryr oss och står upp för det som är rätt. Arbetet som görs av er - civilsamhällesorganisationer, myndighetsrepresentanter och akademiker – spelar roll. Förmodligen är det viktigare än någonsin. 

Nu ser jag fram emot era frågor. 

Tack!

Källa

Manuskript hämtat från regeringen.se (2025-05-28)

Taggar