Jimmie Åkesson: Tal till nationen inför valet 2026

Sverigevänner! 

Vi är nu snart två månader in i valåret 2026, och det börjar verkligen märkas att valet närmar sig. Oppositionen med sossarna i spetsen levererar attack efter attack och vänsterliberal media gör sitt bästa för att ge dem ammunition. 

De senaste veckorna har det inte minst handlat om invandringspolitiken och det paradigmskifte som vi har påbörjat tillsammans med de tre regeringspartierna. 

Det är ingen hemlighet att det i Magdalena Anderssons tilltänkta regeringsunderlag råder en djup splittring om just migrationspolitiken. 

Å ena sidan så har vi Socialdemokraterna som med en dåres envishet hävdar att de alltid har varit för en stram migrationspolitik, och alla vet naturligtvis att det där är rent struntprat. Å andra sidan så har vi tre stödpartier helt fundamentala för att sossarna ska ha någon som helst möjlighet att kunna bilda en regering efter valet som alla istället vill öka invandringen. 

Det där är såklart en helt omöjlig ekvation att lösa till och med för en hugad maktspelare som Magdalena Andersson. Därför försöker man på olika sätt flytta fokus från helheten. 

Det senaste gäller det som sossarna och andra vänsterliberaler kallar tonårsutvisningar. Som alltså i sak handlar om att vuxna barn till exempelvis arbetskraftsinvandrare inte automatiskt har rätt att bo i Sverige. Som princip tycker inte jag att det är det minsta konstigt. Det är en både rimlig och en viktig reform, och på liknande sätt fungerar det förmodligen i de allra flesta länder i vår del av världen. 

Att ha uppehållsrätt i Sverige är ett privilegium förbehållet svenska medborgare och de som i övrigt lever upp till de regler som vi bestämmer ska gälla här i Sverige. 

Det är ingen mänsklig rättighet att bo i Sverige. 

Som så ofta när det kommer till nya regelverk så finns det dock enskilda som mer eller mindre orättvist hamnar mellan stolarna. Utifrån vad jag har kunnat läsa mig till utan att egentligen vara insatt i något enskilt fall, så tycks så vara fallet även här. 

Våra reformer, paradigmskiftet, det handlar ytterst om att städa upp efter decennier med totalt ansvarslös invandringspolitik. 

Vi går från ett Sverige som allemansland med svängdörrar. Ett land dit hundratusentals människor från världens alla hörn sökte sig för att ta del av välfärd och service, till ett Sverige som ställer krav. Ett Sverige som premierar den som sköter sig och bidrar och som avvisar den som kommer hit för att begå brott eller leva på bidrag. 

Det är utgångspunkten för allt vi gör på migrationsområdet. 

Syftet är givetvis inte, och det har det aldrig varit, att jävlas med skötsamma människor. Tvärtom, vi står för två dörrars politik. En dörr som leder in i Sverige och en dörr som leder ut. 

Jag har sagt det många gånger förut, men det tål att upprepas. 

Sverige är möjligheternas land. Vi har ett brett välfärdssystem. Vi har ett omfattande socialt skyddsnät. Vi har fri utbildning ända upp till forskarnivå. Vi har djupt förankrade demokratiska fri- och rättigheter. Vi är på gott och ont ett tolerant och öppet folk som ger människor chansen. 

För den som är frisk och förmögen att göra rätt för sig så finns alla möjligheter men inga ursäkter. I synnerhet gäller det här människor med bakgrund i ett annat land. Man har ett eget ansvar. Det är helt och hållet upp till den enskilde att anpassa sig, att skaffa sig en egen försörjning, att välja den dörr som leder in i Sverige eller att inte göra det. Jag tror genuint på detta. 

Jag tror på att det är den enda rimliga vägen framåt efter alla dessa år av vanstyre. Då vill jag naturligtvis också att den här utgångspunkten ska avspeglas i den politik som vi genomför. 

Återigen, det är ingen mänsklig rättighet att bo i Sverige. Man ska ha respekt för att saker och ting nästan alltid är betydligt mer komplexa än de framställs i media. 

Men det är såklart viktigare att kasta ut mördare, våldtäktsmän, och terrorister än skötsamma unga människor som pluggar eller som jobbar. 

Och nej, man undantas inte från regler för att man anses vara duktig eller en allmänt trevlig person. För att sånt där går inte att mäta. Det blir ju helt godtyckligt. Alla förstår dessutom att man inte kan stifta lagar utifrån enskilda individers behov och önskemål. Men man skall försöka stifta lagar som träffar så rätt som möjligt. 

Är det så att vi behöver skruva lite på det regelverk som vi har satt upp för att det i ännu högre utsträckning ska svara mot vad helt vanliga svenskar med helt vanliga liv tycker är rätt och riktigt. Då är jag öppen för att göra det. 

Med det sagt, vi får aldrig aldrig tappa kompassen och ta ens det minsta steg tillbaka mot det kaos som rådde under tidigare regeringar. 

Vi behöver hålla i och försvara den nödvändiga totalomläggning som har påbörjats, även när det vänsterliberala etablissemanget kampanjar för att flytta fokus. Alltså kära nån, de påstår till och med att vi tänker skicka ut spädbarn utan sina föräldrar till Iran. De är totalt skamlösa. 

Jag har slagits för en ansvarsfull invandringspolitik i över 30 år, i hela mitt vuxna liv, och det har stundtals varit jäkligt tufft. 

Men nu har vi äntligen kommit en bit på vägen mot just det. En ansvarsfull politik. 

Vi fick ett tydligt mandat att städa upp och ställa till rätta och min tydliga ambition är att fullfölja det som vi har påbörjat. Det vore en total katastrof att ge verklighetsfrånvända småpartier makten att riva upp allt det nödvändiga som vi har hunnit få på plats under den här mandatperioden. 
De har redan tillåtits göra nog med skada. 

Så Sverigevänner, jag ber om ert förtroende att fullborda den kursändring som vi har slagit in på. Mycket har gjorts men en hel del återstår. 

Kom ihåg att Sverigedemokraterna är garanten för en politik byggd på en genuin vilja och folkligt sunt förnuft. 

Vi ber om att få fortsätta leda vägen mot ett tryggt, fritt och svenskt Sverige i fyra år till. 

Jag ber dig att ge oss den möjligheten.