Mötesdeltagare!
I dag är det vår dag.
Vi som står i kassan,
vi som kör truck på lagret,
vi som målar husen och sköter maskinerna.
Vi som tar hand om barnen och ser till att alla får mediciner.
Alla vi som håller i gång Sverige.
Här i Säffle och på alla andra platser.
Första maj är arbetarnas dag!
En del av oss är inte här,
av den enkla anledningen att de är på jobbet.
För sjukhusen stänger inte för att det är en röd dag i almanackan. Bussarna måste rulla.
Och de äldre behöver vård och omsorg i dag också.
Det är arbetarna som bygger Sverige.
Samhället skulle inte fungera utan LO-förbundens medlemmar.
Idag är det vår dag.
Dagen där vi sträcker på ryggen och säger ifrån!
Mötesdeltagare!
Det är en utmanande, orolig och mörk tid vi lever i.
Rysslands krig i Ukraina har pågått i över tre år. Det är ett olagligt krig.
Det är en attack mot ukrainarnas rätt att leva i ett fritt och demokratiskt samhälle.
Krig är oacceptabelt.
Ett helt horribelt sätt att försöka få igenom det man vill.
Det finns bara en sak att säga:
Ryssland ska ut ur Ukraina!
Mörkret ligger också tungt över Gaza.
Hamas terror måste självklart fördömas.
Men ingenting kan rättfärdiga det brutala våldet mot den palestinska civilbefolkningen.
Det måste bli slut på dödandet nu!
Och som om krig inte vore nog,
har USA:s president vänt hela världen ryggen.
Donald Trumps enda fokus är att ”göra deals”,
för att Amerika ska bli ”great again”.
Handelskrig.
Hot om att ta över hela länder.
Med USA:s enorma ekonomiska, politiska och militära makt
skapar han kaos i världen.
Det går inte att blunda för fascismens framfart.
Inte heller för den globala klimatkrisen eller backlashen för jämställdheten.
Det går inte att blunda för att demokratin som vi känner den
är hotad och under attack från världsledare runt om i världen.
Känslan kryper in under skinnet,
för vad är motsatsen till den demokrati vi känner?
Jo diktatur, despoti.
Det är skrämmande att tänka på.
Men vi som är här idag,
vi ska komma ihåg att vara här i dag det är att stå upp för demokratin. Vi tar inte vår yttrandefrihet för given,
vi tar inte vår mötesfrihet för given.
Genom att vi är här idag
så bidrar vi till att upprätthålla de principer och rättigheter
som demokratin vilar på.
Så tack för att du är här idag!
Det är konstigt hur dagarna flyter ihop
när man inte har någonstans att gå.
Förut visste jag exakt vilken tid bussen gick,
vad jag skulle ha på mig,
vilka jag skulle småprata med vid kaffemaskinen.
Nu vaknar jag utan alarm.
Jag sitter vid köksbordet med en kopp kaffe
och försöker låtsas att jag har bråttom.
Men det är tyst.
Ingen väntar på mig.
Det är en blandning av frihet och tyngd
friheten att kunna göra vad jag vill,
men tyngden av att inte veta vad som kommer härnäst.
Jag söker jobb,
skriver CV,
skickar i väg mejl som ibland, ofta, aldrig får svar.
Så här beskrev en medlem i Kommunal känslan av att vara arbetslös
för mig för inte så länge sedan.
Det är en berättelse som berör
och som en halv miljon människor i landet
som är arbetslösa
kan känna igen sig i.
En halv miljon människor i landet är arbetslösa.
Nästan 25 procent av våra unga
som nu ska bygga sin framtid
har inte ett jobb att gå till.
Men det kanske inte är en slump när vi har en högerregering?
Har de i någon kris tidigare brytt sig?
Bryr de sig nu?
Hör vi dem vara oroliga? Beslutsamma att agera?
Har vi hört om reformer och åtgärder
mer än att de rika ska få ännu fler skattesänkningar,
bland annat i form av utökat ROT-bidrag?
Massarbetslöshet är slöseri på så många sätt.
Inte nog med det personliga lidandet
för den som inte har ett jobb att gå till.
Vårt lands utveckling
med en stark välfärdsstat och reformer för vanligt folk
skulle inte kunnat skett om vi inte haft arbetslösheten i schack.
Alla våra gemensamma timmar på jobbet
är det som gör Sveriges ekonomi stark.
Full sysselsättning
är en av förutsättningarna för att kunna jämna ut klassklyftor
och minska ojämlikheten.
Vi har helt enkelt inte råd med detta slöseri.
Sverige kan bättre!
Vi kan inte ha en halv miljon människor utan jobb i Sverige
samtidigt som arbetsgivare tar in arbetskraft från låglöneländer
för att konkurrera ut de arbetslösa i Sverige.
I dag kräver LO därför att det återinförs en myndighetsbaserad behovsprövning där arbetsmarknadens parter deltar.
Att Svenskt Näringsliv fritt vill kunna plocka in
hur mycket billig arbetskraft som helst
förvånar väl ingen.
Det vi vill ha istället är arbetsmarknadsprövning.
Människor i Sverige måste få jobb!
Mötesdeltagare!
Sveriges arbetare ska kunna vara trygga.
I jobbet och i hemmet.
Du ska inte behöva vara rädd för att bli utsatt för våld.
De senaste åren har vi sett en skrämmande utveckling.
Med gängkriminalitet, skjutningar,
med rasism, våld och hat.
Många känner inte igen sig i Sverige längre.
Det kommer att ta lång tid att få bukt med våldet.
När samhället behöver stärkas kan man inte skära ner.
Polisen måste få ordentligt med resurser,
men det måste skolan, socialtjänsten och kriminalvården också.
Vi behöver ett land som håller samman,
som fungerar för alla.
Det är en skam för Sverige att barn växer upp med våld och kriminalitet
i sin närhet.
Det är inget vi någonsin får vänja oss vid.
Det finns många politiker som pratar om att bekämpa brottsligheten. Men hur mycket är det som är tomma ord,
och hur mycket är det som är handling?
Om man vill bekämpa brottsligheten på allvar
borde man prata med medlemmar och förtroendevalda i Byggnads.
De hade kunnat berätta om hur kriminella företag
nästlar sig in i byggsektorn.
Fråga Kommunal och Fastighets
om arbetslivskriminaliteten som finns inom personlig assistans
och städbranschen.
Verksamhet läggs ut på entreprenad, till oseriösa företag.
Som ibland till och med har kopplingar till den organiserade brottsligheten,
till gängkriminaliteten.
Tyvärr är det även staten, kommuner och regioner
som lägger ut verksamhet på entreprenad till skumma företag.
Det är alltså våra skattepengar som det handlar om.
Och det är enorma summor som slösas bort.
Det finns många makthavare som alltid slår bakut
när kommunalarna vill ha högre löner,
när järnvägen behöver rustas
eller när vården behöver mer resurser.
Det kostar för mycket, säger de.
Men när det gäller att ösa ut pengar till multinationella skolföretag,
eller till oseriösa underleverantörer,
då saknas det aldrig pengar.
Det kan man lägga hur mycket som helst på.
Även när det gäller rent kriminella företag.
Allt det här har fackliga företrädare varnat för länge.
Det är lätt att vara efterklok och säga:
Vad var det jag sa?
Men även här måste vi faktiskt konstatera:
De borde ha lyssnat på oss som bygger landet.
Men nog om mörker.
Är det något vi vet som står här i dag, så är det att ljuset
den ljusa framtiden
den är inom räckhåll så länge vi både ser verkligheten som den är
och går samman i kampen för den bättre framtiden.
Tänk bara: Var hade Sverige stått i dag,
utan vår starka arbetarrörelses kamp under mer än 100 år?
Nej. Mörkret ger oss bara ännu större anledning
att resa oss ur sofforna,
slita oss från skärmarna och i stället:
gå fram till varandra – gå samman.
Ja, det är mörkt.
Men det betyder bara att vi behöver kämpa hårdare och klokare
för att vända utvecklingen.
Det kan vi när vi bestämmer oss.
Mötesdeltagare!
Om bara några veckor har Socialdemokraterna kongress.
Då klubbas partiets nya riktning för vår tid.
Jag hoppas att det leder till en rejäl nystart i samhällsdebatten.
En debatt om vart Sverige ska och hur.
För Sverige behöver en ny riktning.
Från LO säger vi: Sverige ska fungera.
Punkt.
För att det ska bli verklighet behövs framför allt en sak:
Investeringar. Rejäla och kloka investeringar.
Vi behöver politisk insikt om vad som inte fungerar,
och politiskt mod att ta i så mycket som krävs
för att lösa problemen.
Sverige har varit underfinansierat mycket länge.
Och ovanpå det har nya utmaningar tillkommit,
som också kräver investeringar.
Som klimatkatastrofen och omvärldsläget.
I ett rättvist Sverige där arbetare kan leva ett gott liv
där har vi inte massarbetslöshet.
Därför vill vi se stora investeringar i det som skapar jobb,
samtidigt som det skapar värde.
Som att bygga bostäder,
underhålla och bygga ut infrastrukturen,
och sätta fart på energiomställning.
Med investeringar kan vi minska arbetslösheten
och stärka konkurrenskraften.
Bygga Sverige mer hållbart
genom att klimatanpassa samhället,
elektrifiera det som idag drivs fossilt,
och bygga en säker elförsörjning.
Till det behövs investeringar.
Men naturligtvis
för att Sverige ska fungera räcker det inte att bygga
i den fysiska världen.
Vi behöver också investera för att bygga trygghet.
Det handlar om att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden.
Ingen ska behöva riskera hälsan eller livet,
hos arbetsgivare som struntar i lagar och regler.
Det handlar om att sätta stopp för arbetslivskriminaliteten.
Det handlar också om att skapa robusta försäkringar.
Ingen ska behöva gå från hus och hem
på grund av en tid sjukdom eller arbetslöshet.
Ingen ska behöva ha ångest för om pensionen kommer att räcka
efter ett helt yrkesliv som slitit på kroppen.
Ingen ska behöva fundera på om kroppen håller
till den ålder som politikerna pekat ut för pensionsavgång.
Självklart ska pensionssystemet fungera även för oss arbetare.
Det handlar också om att bygga trygghet i välfärden.
I skolan, där vuxna måste få tid att se varje barn.
I vården, där den som är sjuk åtminstone ska slippa oroa sig
för att bli ännu sjukare i en lång kö.
I omsorgen, där den som är gammal, lite glömsk och långsam
aldrig ska behöva känna sig ensam eller stressad.
Ett Sverige som fungerar investerar
för att bygga samhällets alla delar starka och trygga.
Jag vill också säga några ord om det orättvisa karensavdraget.
Vi i LO tycker att karensavdraget ska avskaffas för alla.
Det slår särskilt hårt mot dem som redan har låga löner
och osäkra anställningar.
Ingen ska behöva välja mellan att gå till jobbet sjuk
eller förlora en dags lön.
Sverige är det enda landet i Norden
som straffar den som är sjuk med en hel dags löneavdrag.
Varför?
Det finns ju redan en självrisk
eftersom sjuklönen är 80 procent av din lön.
Varför ska arbetare i Sverige ha dubbla självrisker?
Är vi värda högre straff än arbetare i Norge eller Finland?
Varför säger jag ”arbetare”?
Karensavdraget gäller ju alla löntagare.
Jo, men många tjänstemän med kontorsjobb
kan sitta småsjuka i soffan och jobba
och därmed slippa karensavdraget.
Medan den undersköterska som är småsjuk definitivt inte
kan göra sitt jobb hemifrån.
Det gäller för övrigt 90 procent av alla LO-förbundens medlemmar:
Våra jobb går inte att göra hemifrån.
Varken friska eller småsjuka.
Så förutom att karens är ett underbetyg i sig
för ett modernt civiliserat välfärdssamhälle,
så är det dessutom en uppenbar klasslagstiftning.
Arbetare drabbas orättvist
Därför säger vi:
Karensavdraget ska bort för alla!
Mötesdeltagare,
Det är värt att påminna om en dag som denna:
Det är genom fackligt och politiskt arbete
som vi förändrar våra villkor.
Vårt parti kan göra enorm skillnad.
Men det kan också vår fackföreningsrörelse.
Och när vi går tillsammans – då kan vi göra allt.
Vi är inne i årets stora avtalsrörelse.
Vi inom LO samordnade oss och vi har hittills
på ett antal avtalsområden
avtalat till oss reallöneökningar för alla,
mer lön till de som har lägst lön och – det viktiga
att den som inte får en heltid av sin arbetsgivare
men ändå måste jaga timmar för att få sin ekonomi att gå ihop
den personen får nu högre ersättning för de extratimmarna.
Precis som den får,
som har heltid och utöver det jobbar extra.
Bara rimligt.
Men på papper först nu.
Nu fortsätter vi att avtala till oss detta för resten av avtalen på arbetsmarknaden.
Men den kanske största frågan låg utanför LO:s samordnade avtalsförhandlingar i år:
Den om arbetstidsförkortning.
I femtio års tid har vi haft 40-timmarsvecka.
Femtio år.
Alltså sedan mitten av 70-talet.
Föreställ er hur mycket produktivare vi är idag än för 50 år sedan.
Hur har vi fått del av den ökade produktiviteten?
Jag vet att vd:ar och ägare har kunnat ta ut väldigt mycket mer
i bonusar och i vinst.
Men vi som jobbar?
Nej, just det.
Nu är det dags att också vi får ta del av framgångarna.
Och det gör vi genom att kräva kortare arbetstid.
Det handlar om rättvisa.
Men det handlar också om frihet.
Om att öka möjligheterna att få ihop livet.
För samtidigt som vi har massarbetslöshet
och vi har många medlemmar som aldrig får den efterlängtade heltiden – så är det så att svenska folket som helhet arbetar väldigt mycket.
Mer än i alla jämförbara länder.
Och varför ska Sverige vara sämst i klassen?
Karensavdrag – sämst.
Lång arbetstid – sämst.
Fri etableringsrätt och vinstuttag i välfärden – sämst.
Det är ju dumheter.
Det är dags att hämta hem tiden som är vår att använda som vi vill.
Till att få ihop livspusslet, kunna sänka axlarna och andas.
Sova lite mer, umgås lite mer.
Jag vet inte. Du bestämmer.
Det är din frihet.
Sverige jobbar mycket.
Nu är det dags för kortare arbetstid!
Mötesdeltagare!
Det är genom politiken och genom facket
som vi kan göra skillnad på riktigt.
Men varken politiken eller facket är någonting utan dess människor.
Det är bara genom att vi är många
som vi blir starka nog att förändra världen.
I vardagen betyder det två saker:
Var rädd om varandra.
Och: se till att bli fler.
Det är alltid viktigt.
Men kanske än viktigare i mörkare tider.
Det är tid att glömma gammalt groll.
Att lägga fåniga oförrätter bakom oss.
Att i stället kroka arm med hela vår rörelse.
Vi behöver varandra.
Vi behöver känna och veta att vi är en gemenskap.
Vi är tillsammans.
Och som gemenskap är vi en värdefull plats,
för så många människor.
Som gemenskap är vi också kraftfulla.
Glöm inte det.
Vår rörelse bygger på att vi ständigt växer.
Att varje årskull,
varje generation,
varje kultur,
varje bransch som uppstår och växer
också bjuds in till oss.
Vi har inte råd att låta några grupper stå utanför.
Därför ta som vana att alltid fråga:
”Är du med i facket?”
”Är du med i Socialdemokraterna?”
”Inte? Kom med!”
”Du med dina erfarenheter och tankar har så mycket att bidra med hos oss.”
Kanske står någon här längst bak som ännu inte fått frågan.
Så jag frågar dig nu: Vill du vara med?
Du är jättevälkommen!
Kom fram hit efter talen, så får du veta mer.
Arbetarörelsevänner!
Det finns bara ett sätt att hantera mörkret.
Det är att vara ljuset.
Det låter högtravande.
Men det är det egentligen inte.
För att ”vara ljuset” betyder att handla i vardagen.
Att komma ihåg att din handling har betydelse.
Att vi i arbetarrörelsen har en idé om ett Sverige som ska funka för oss.
Och vi måste vara många som är med och berättar om
och bär den idén.
Det är så vi skapar ljuset.
Jag hoppas ni alla här i dag vill vara med och göra det på jobbet.
I fackklubben.
I barnens skola.
I bridgeföreningen.
Det må vara mörkt.
Men vi sörjer inte. Vi organiserar oss.
Vi gör precis som ni har gjort här i Säffle,
när ni tagit tag i saker som är fel:
När ni samlat in namn och protesterat
när högerpolitikerna vill lägga ner nattis.
Vi organiserar oss.
Vi tar plats.
Vi kan förändra allt
om vi gör det tillsammans!
Tack!
I dag är det vår dag.
Vi som står i kassan,
vi som kör truck på lagret,
vi som målar husen och sköter maskinerna.
Vi som tar hand om barnen och ser till att alla får mediciner.
Alla vi som håller i gång Sverige.
Här i Säffle och på alla andra platser.
Första maj är arbetarnas dag!
En del av oss är inte här,
av den enkla anledningen att de är på jobbet.
För sjukhusen stänger inte för att det är en röd dag i almanackan. Bussarna måste rulla.
Och de äldre behöver vård och omsorg i dag också.
Det är arbetarna som bygger Sverige.
Samhället skulle inte fungera utan LO-förbundens medlemmar.
Idag är det vår dag.
Dagen där vi sträcker på ryggen och säger ifrån!
Mötesdeltagare!
Det är en utmanande, orolig och mörk tid vi lever i.
Rysslands krig i Ukraina har pågått i över tre år. Det är ett olagligt krig.
Det är en attack mot ukrainarnas rätt att leva i ett fritt och demokratiskt samhälle.
Krig är oacceptabelt.
Ett helt horribelt sätt att försöka få igenom det man vill.
Det finns bara en sak att säga:
Ryssland ska ut ur Ukraina!
Mörkret ligger också tungt över Gaza.
Hamas terror måste självklart fördömas.
Men ingenting kan rättfärdiga det brutala våldet mot den palestinska civilbefolkningen.
Det måste bli slut på dödandet nu!
Och som om krig inte vore nog,
har USA:s president vänt hela världen ryggen.
Donald Trumps enda fokus är att ”göra deals”,
för att Amerika ska bli ”great again”.
Handelskrig.
Hot om att ta över hela länder.
Med USA:s enorma ekonomiska, politiska och militära makt
skapar han kaos i världen.
Det går inte att blunda för fascismens framfart.
Inte heller för den globala klimatkrisen eller backlashen för jämställdheten.
Det går inte att blunda för att demokratin som vi känner den
är hotad och under attack från världsledare runt om i världen.
Känslan kryper in under skinnet,
för vad är motsatsen till den demokrati vi känner?
Jo diktatur, despoti.
Det är skrämmande att tänka på.
Men vi som är här idag,
vi ska komma ihåg att vara här i dag det är att stå upp för demokratin. Vi tar inte vår yttrandefrihet för given,
vi tar inte vår mötesfrihet för given.
Genom att vi är här idag
så bidrar vi till att upprätthålla de principer och rättigheter
som demokratin vilar på.
Så tack för att du är här idag!
Det är konstigt hur dagarna flyter ihop
när man inte har någonstans att gå.
Förut visste jag exakt vilken tid bussen gick,
vad jag skulle ha på mig,
vilka jag skulle småprata med vid kaffemaskinen.
Nu vaknar jag utan alarm.
Jag sitter vid köksbordet med en kopp kaffe
och försöker låtsas att jag har bråttom.
Men det är tyst.
Ingen väntar på mig.
Det är en blandning av frihet och tyngd
friheten att kunna göra vad jag vill,
men tyngden av att inte veta vad som kommer härnäst.
Jag söker jobb,
skriver CV,
skickar i väg mejl som ibland, ofta, aldrig får svar.
Så här beskrev en medlem i Kommunal känslan av att vara arbetslös
för mig för inte så länge sedan.
Det är en berättelse som berör
och som en halv miljon människor i landet
som är arbetslösa
kan känna igen sig i.
En halv miljon människor i landet är arbetslösa.
Nästan 25 procent av våra unga
som nu ska bygga sin framtid
har inte ett jobb att gå till.
Men det kanske inte är en slump när vi har en högerregering?
Har de i någon kris tidigare brytt sig?
Bryr de sig nu?
Hör vi dem vara oroliga? Beslutsamma att agera?
Har vi hört om reformer och åtgärder
mer än att de rika ska få ännu fler skattesänkningar,
bland annat i form av utökat ROT-bidrag?
Massarbetslöshet är slöseri på så många sätt.
Inte nog med det personliga lidandet
för den som inte har ett jobb att gå till.
Vårt lands utveckling
med en stark välfärdsstat och reformer för vanligt folk
skulle inte kunnat skett om vi inte haft arbetslösheten i schack.
Alla våra gemensamma timmar på jobbet
är det som gör Sveriges ekonomi stark.
Full sysselsättning
är en av förutsättningarna för att kunna jämna ut klassklyftor
och minska ojämlikheten.
Vi har helt enkelt inte råd med detta slöseri.
Sverige kan bättre!
Vi kan inte ha en halv miljon människor utan jobb i Sverige
samtidigt som arbetsgivare tar in arbetskraft från låglöneländer
för att konkurrera ut de arbetslösa i Sverige.
I dag kräver LO därför att det återinförs en myndighetsbaserad behovsprövning där arbetsmarknadens parter deltar.
Att Svenskt Näringsliv fritt vill kunna plocka in
hur mycket billig arbetskraft som helst
förvånar väl ingen.
Det vi vill ha istället är arbetsmarknadsprövning.
Människor i Sverige måste få jobb!
Mötesdeltagare!
Sveriges arbetare ska kunna vara trygga.
I jobbet och i hemmet.
Du ska inte behöva vara rädd för att bli utsatt för våld.
De senaste åren har vi sett en skrämmande utveckling.
Med gängkriminalitet, skjutningar,
med rasism, våld och hat.
Många känner inte igen sig i Sverige längre.
Det kommer att ta lång tid att få bukt med våldet.
När samhället behöver stärkas kan man inte skära ner.
Polisen måste få ordentligt med resurser,
men det måste skolan, socialtjänsten och kriminalvården också.
Vi behöver ett land som håller samman,
som fungerar för alla.
Det är en skam för Sverige att barn växer upp med våld och kriminalitet
i sin närhet.
Det är inget vi någonsin får vänja oss vid.
Det finns många politiker som pratar om att bekämpa brottsligheten. Men hur mycket är det som är tomma ord,
och hur mycket är det som är handling?
Om man vill bekämpa brottsligheten på allvar
borde man prata med medlemmar och förtroendevalda i Byggnads.
De hade kunnat berätta om hur kriminella företag
nästlar sig in i byggsektorn.
Fråga Kommunal och Fastighets
om arbetslivskriminaliteten som finns inom personlig assistans
och städbranschen.
Verksamhet läggs ut på entreprenad, till oseriösa företag.
Som ibland till och med har kopplingar till den organiserade brottsligheten,
till gängkriminaliteten.
Tyvärr är det även staten, kommuner och regioner
som lägger ut verksamhet på entreprenad till skumma företag.
Det är alltså våra skattepengar som det handlar om.
Och det är enorma summor som slösas bort.
Det finns många makthavare som alltid slår bakut
när kommunalarna vill ha högre löner,
när järnvägen behöver rustas
eller när vården behöver mer resurser.
Det kostar för mycket, säger de.
Men när det gäller att ösa ut pengar till multinationella skolföretag,
eller till oseriösa underleverantörer,
då saknas det aldrig pengar.
Det kan man lägga hur mycket som helst på.
Även när det gäller rent kriminella företag.
Allt det här har fackliga företrädare varnat för länge.
Det är lätt att vara efterklok och säga:
Vad var det jag sa?
Men även här måste vi faktiskt konstatera:
De borde ha lyssnat på oss som bygger landet.
Men nog om mörker.
Är det något vi vet som står här i dag, så är det att ljuset
den ljusa framtiden
den är inom räckhåll så länge vi både ser verkligheten som den är
och går samman i kampen för den bättre framtiden.
Tänk bara: Var hade Sverige stått i dag,
utan vår starka arbetarrörelses kamp under mer än 100 år?
Nej. Mörkret ger oss bara ännu större anledning
att resa oss ur sofforna,
slita oss från skärmarna och i stället:
gå fram till varandra – gå samman.
Ja, det är mörkt.
Men det betyder bara att vi behöver kämpa hårdare och klokare
för att vända utvecklingen.
Det kan vi när vi bestämmer oss.
Mötesdeltagare!
Om bara några veckor har Socialdemokraterna kongress.
Då klubbas partiets nya riktning för vår tid.
Jag hoppas att det leder till en rejäl nystart i samhällsdebatten.
En debatt om vart Sverige ska och hur.
För Sverige behöver en ny riktning.
Från LO säger vi: Sverige ska fungera.
Punkt.
För att det ska bli verklighet behövs framför allt en sak:
Investeringar. Rejäla och kloka investeringar.
Vi behöver politisk insikt om vad som inte fungerar,
och politiskt mod att ta i så mycket som krävs
för att lösa problemen.
Sverige har varit underfinansierat mycket länge.
Och ovanpå det har nya utmaningar tillkommit,
som också kräver investeringar.
Som klimatkatastrofen och omvärldsläget.
I ett rättvist Sverige där arbetare kan leva ett gott liv
där har vi inte massarbetslöshet.
Därför vill vi se stora investeringar i det som skapar jobb,
samtidigt som det skapar värde.
Som att bygga bostäder,
underhålla och bygga ut infrastrukturen,
och sätta fart på energiomställning.
Med investeringar kan vi minska arbetslösheten
och stärka konkurrenskraften.
Bygga Sverige mer hållbart
genom att klimatanpassa samhället,
elektrifiera det som idag drivs fossilt,
och bygga en säker elförsörjning.
Till det behövs investeringar.
Men naturligtvis
för att Sverige ska fungera räcker det inte att bygga
i den fysiska världen.
Vi behöver också investera för att bygga trygghet.
Det handlar om att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden.
Ingen ska behöva riskera hälsan eller livet,
hos arbetsgivare som struntar i lagar och regler.
Det handlar om att sätta stopp för arbetslivskriminaliteten.
Det handlar också om att skapa robusta försäkringar.
Ingen ska behöva gå från hus och hem
på grund av en tid sjukdom eller arbetslöshet.
Ingen ska behöva ha ångest för om pensionen kommer att räcka
efter ett helt yrkesliv som slitit på kroppen.
Ingen ska behöva fundera på om kroppen håller
till den ålder som politikerna pekat ut för pensionsavgång.
Självklart ska pensionssystemet fungera även för oss arbetare.
Det handlar också om att bygga trygghet i välfärden.
I skolan, där vuxna måste få tid att se varje barn.
I vården, där den som är sjuk åtminstone ska slippa oroa sig
för att bli ännu sjukare i en lång kö.
I omsorgen, där den som är gammal, lite glömsk och långsam
aldrig ska behöva känna sig ensam eller stressad.
Ett Sverige som fungerar investerar
för att bygga samhällets alla delar starka och trygga.
Jag vill också säga några ord om det orättvisa karensavdraget.
Vi i LO tycker att karensavdraget ska avskaffas för alla.
Det slår särskilt hårt mot dem som redan har låga löner
och osäkra anställningar.
Ingen ska behöva välja mellan att gå till jobbet sjuk
eller förlora en dags lön.
Sverige är det enda landet i Norden
som straffar den som är sjuk med en hel dags löneavdrag.
Varför?
Det finns ju redan en självrisk
eftersom sjuklönen är 80 procent av din lön.
Varför ska arbetare i Sverige ha dubbla självrisker?
Är vi värda högre straff än arbetare i Norge eller Finland?
Varför säger jag ”arbetare”?
Karensavdraget gäller ju alla löntagare.
Jo, men många tjänstemän med kontorsjobb
kan sitta småsjuka i soffan och jobba
och därmed slippa karensavdraget.
Medan den undersköterska som är småsjuk definitivt inte
kan göra sitt jobb hemifrån.
Det gäller för övrigt 90 procent av alla LO-förbundens medlemmar:
Våra jobb går inte att göra hemifrån.
Varken friska eller småsjuka.
Så förutom att karens är ett underbetyg i sig
för ett modernt civiliserat välfärdssamhälle,
så är det dessutom en uppenbar klasslagstiftning.
Arbetare drabbas orättvist
Därför säger vi:
Karensavdraget ska bort för alla!
Mötesdeltagare,
Det är värt att påminna om en dag som denna:
Det är genom fackligt och politiskt arbete
som vi förändrar våra villkor.
Vårt parti kan göra enorm skillnad.
Men det kan också vår fackföreningsrörelse.
Och när vi går tillsammans – då kan vi göra allt.
Vi är inne i årets stora avtalsrörelse.
Vi inom LO samordnade oss och vi har hittills
på ett antal avtalsområden
avtalat till oss reallöneökningar för alla,
mer lön till de som har lägst lön och – det viktiga
att den som inte får en heltid av sin arbetsgivare
men ändå måste jaga timmar för att få sin ekonomi att gå ihop
den personen får nu högre ersättning för de extratimmarna.
Precis som den får,
som har heltid och utöver det jobbar extra.
Bara rimligt.
Men på papper först nu.
Nu fortsätter vi att avtala till oss detta för resten av avtalen på arbetsmarknaden.
Men den kanske största frågan låg utanför LO:s samordnade avtalsförhandlingar i år:
Den om arbetstidsförkortning.
I femtio års tid har vi haft 40-timmarsvecka.
Femtio år.
Alltså sedan mitten av 70-talet.
Föreställ er hur mycket produktivare vi är idag än för 50 år sedan.
Hur har vi fått del av den ökade produktiviteten?
Jag vet att vd:ar och ägare har kunnat ta ut väldigt mycket mer
i bonusar och i vinst.
Men vi som jobbar?
Nej, just det.
Nu är det dags att också vi får ta del av framgångarna.
Och det gör vi genom att kräva kortare arbetstid.
Det handlar om rättvisa.
Men det handlar också om frihet.
Om att öka möjligheterna att få ihop livet.
För samtidigt som vi har massarbetslöshet
och vi har många medlemmar som aldrig får den efterlängtade heltiden – så är det så att svenska folket som helhet arbetar väldigt mycket.
Mer än i alla jämförbara länder.
Och varför ska Sverige vara sämst i klassen?
Karensavdrag – sämst.
Lång arbetstid – sämst.
Fri etableringsrätt och vinstuttag i välfärden – sämst.
Det är ju dumheter.
Det är dags att hämta hem tiden som är vår att använda som vi vill.
Till att få ihop livspusslet, kunna sänka axlarna och andas.
Sova lite mer, umgås lite mer.
Jag vet inte. Du bestämmer.
Det är din frihet.
Sverige jobbar mycket.
Nu är det dags för kortare arbetstid!
Mötesdeltagare!
Det är genom politiken och genom facket
som vi kan göra skillnad på riktigt.
Men varken politiken eller facket är någonting utan dess människor.
Det är bara genom att vi är många
som vi blir starka nog att förändra världen.
I vardagen betyder det två saker:
Var rädd om varandra.
Och: se till att bli fler.
Det är alltid viktigt.
Men kanske än viktigare i mörkare tider.
Det är tid att glömma gammalt groll.
Att lägga fåniga oförrätter bakom oss.
Att i stället kroka arm med hela vår rörelse.
Vi behöver varandra.
Vi behöver känna och veta att vi är en gemenskap.
Vi är tillsammans.
Och som gemenskap är vi en värdefull plats,
för så många människor.
Som gemenskap är vi också kraftfulla.
Glöm inte det.
Vår rörelse bygger på att vi ständigt växer.
Att varje årskull,
varje generation,
varje kultur,
varje bransch som uppstår och växer
också bjuds in till oss.
Vi har inte råd att låta några grupper stå utanför.
Därför ta som vana att alltid fråga:
”Är du med i facket?”
”Är du med i Socialdemokraterna?”
”Inte? Kom med!”
”Du med dina erfarenheter och tankar har så mycket att bidra med hos oss.”
Kanske står någon här längst bak som ännu inte fått frågan.
Så jag frågar dig nu: Vill du vara med?
Du är jättevälkommen!
Kom fram hit efter talen, så får du veta mer.
Arbetarörelsevänner!
Det finns bara ett sätt att hantera mörkret.
Det är att vara ljuset.
Det låter högtravande.
Men det är det egentligen inte.
För att ”vara ljuset” betyder att handla i vardagen.
Att komma ihåg att din handling har betydelse.
Att vi i arbetarrörelsen har en idé om ett Sverige som ska funka för oss.
Och vi måste vara många som är med och berättar om
och bär den idén.
Det är så vi skapar ljuset.
Jag hoppas ni alla här i dag vill vara med och göra det på jobbet.
I fackklubben.
I barnens skola.
I bridgeföreningen.
Det må vara mörkt.
Men vi sörjer inte. Vi organiserar oss.
Vi gör precis som ni har gjort här i Säffle,
när ni tagit tag i saker som är fel:
När ni samlat in namn och protesterat
när högerpolitikerna vill lägga ner nattis.
Vi organiserar oss.
Vi tar plats.
Vi kan förändra allt
om vi gör det tillsammans!
Tack!