Tack ska ni ha, alla, alla, alla, alla. Alla som är här och alla som är där på sina egna valvakor runt om i landet. Jag vet att det pågår väldigt många.
Och det här är ju tillfället att tacka alla. Och jag vet ju att ni har fått höra nu om historien, att vi var några stycken som började en helg under rubriken danskurs uppe i Dalarna för att ingen media skulle komma och avslöja oss. Och sen blev vi några till och sen blev vi några till. Och det finns en person som var väldigt viktig i bygget av den här rörelsen och hon hette Stina Sundberg. Och jag vill att vi som kände henne ska tänka på henne nu. Hon var en folkbildare av stora mått. Hon var med och startade den första kvinnofolkhögskolan, den enda tror jag, finns kvar i Göteborg och hon var med i många, många år. Hon var också talesperson med mig under en period.
Sen är vi många som har byggt och vi har byggt en folkrörelse av sällan skådat mått, av sällan skådad styrka, av sällan skådat engagemang, av sällan skådad vilja, av sällan skådad aktivism som har blommat och slagit väldigt många med häpnad. Vi är det minsta och vi gör det största. Hela tiden har det sett ut så i politiken. Vi har de minsta pengarna och vi gör de smartaste lösningarna.
För mig som har varit väldigt länge i politiken, som ni vet, så måste jag ju säga att jag har aldrig varit i en rörelse som har varit så stark, som har varit så mångfacetterad, som har varit så kunnig, som har varit så duktig på att förena de erfarenheter och kunskaper som vi själva bär med oss i våra kroppar, på vår hud, i våra olika identiteter. En rörelse som har förmått att förena både hjärta och hjärna och erfarenheter och kunskaper och kreativitet, och det är det som har blommat i den här rörelsen. Och oavsett hur det går, så är det här någonting som är väldigt stort, det som händer i vårt samhälle. För det slutar inte med idag.
Oavsett hur det går nu i själva valsammanräkningen, så vet vi att det här partiet kommer att företräda många i både kommunala församlingar, i landsting och regioner, och, tror vi ju allihopa här, eller hur, i riksdagen. Men oavsett hur det går, så har jag aldrig varit med om en sådan rörelse, med en sådan kreativitet och med en sådan känsla och med en sådan kärlek. Aldrig i mitt långa politiska liv har jag funnits som en del i en rörelse som så lyfter varandra, som håller om varandra, som inte alltid håller med varandra, men som alltid håller på varandra. Det är någonting mäktigt när det sker en sån här stor rörelse i samhället. Och oavsett hur det går så kommer det här att fortsätta. Och det kommer att fortsätta i Sverige och det kommer att fortsätta i andra länder. För nu har vi visat att det är möjligt. Vi har visat att det finns en väldigt stark längtan hos väldigt många att göra demokratin till vår. Det är vi som ska vara med och bestämma. Och det har vi talat om nu.
Och det gör att oavsett hur det går så ska vi vara oerhört stolta och glada över det vi gör. Och oavsett hur det går så gör vi ändå. Och nu ska jag avslutningsvis säga, för nu kommer snart en sån här undersökning här och ni vet att de är vid vallokalerna. Och alla som har röstat på Feministiskt initiativ säger mer än gärna att de har gjort det. Och det gör att vi får väldigt höga siffror vid vallokalsundersökningar. Kom ihåg hur det var vid EU-valet. Och då ska ni tänka att man får dra av lite på dem som kommer nu så att ni inte blir besvikna sen. Men oavsett hur det går så är vi igång. Och den folkrörelse som vi har byggt tillsammans, den fortsätter på alla upptänkliga vis, precis som vi har varit hittills. Och vi gör det med kärlek. Och det är den absolut största styrkan i vår rörelse.