Elisabeth Svantesson: Pressträff om det ekonomiska läget 2026

Välkomna hit. Idag tänker jag ge en uppdaterad ekonomisk prognos. 

Det var ju ett tag sedan sist, många av oss möttes på Harpsund. Också där har det hänt lite både i världen och i Sverige. Så ni ska få en uppdaterad ekonomisk prognos. Man kan säga att det har tre delar. Ett glädjeämne och några bekymmer och sedan en påminnelse lite grann om reformutrymme och annat framåt. 

Men någonting som är väldigt tydligt är att svensk ekonomi nu går som tåget. Jag kommer snart visa nya prognostiserade tillväxtnivåer. Men det är tydligt att ekonomin verkligen tar fart och på bred front. Det handlar såklart om hushållen som vågar och konsumerar, har gjort det under en längre tid nu, men också svenska företag i många branscher som faktiskt går väldigt, väldigt bra vilket gör att Sverige på många sätt sticker ut i relation till kollegorna och länderna i EU. På måndag så kommer Erik Thedéen och jag att besöka årsmötena i Bangkok, det är IMF:s och Världsbankens årsmöten. Där kommer det såklart handla mycket om tillväxt. Det kommer handla mycket om risker, till exempel hög skuldsättning. Och också såklart de pågående orosmomenten. Jag ska säga någonting om detta också. 

Vi börjar med en sammanfattande tabell. Då är det så att tillväxten i år förväntas bli betydligt högre än vad vi tidigare trodde. Den enkla anledningen är att utfallen har kommit in väldigt starkt. De har kommit tidigare, så det gör att vi får en stark tillväxt i år, något nedreviderad nästa år. Det beror såklart på vad som händer i omvärlden och mycket annat, men fortsatt en stark utveckling och en stark tillväxt i år. Ni som tycker att det är intressant att BNP-gap också ser att vi nu under det här året lämnar lågkonjunkturen bakom oss och under 2027 så går vi in i ett normalt konjunkturläge igen, något som vi också hade hoppats på att det skulle bli, och det blir alltså så. 

Och politik spelar roll. Det här handlar ju både om finanspolitikens roll i ekonomin, som vi har pratat om många gånger. Det handlar också såklart om vad som händer för våra svenska företag som exporterar till exempel. Det är en investeringsloop och boom runtom nu i Europa, till exempel med försvarsindustrin, vilket gynnar ju många svenska företag. Så det här är ändå glada besked att vi kommer ha en tillväxt på 3 procent under det här året. Det syns också där. Euroområdet har något också förstärkt tillväxt mot vad vi trodde tidigare eller såg tidigare och närmar sig 1 procent med 0,9 då, under det här året. Det är ju såklart många olika länder som spretar åt olika håll, men de länder som har haft det tuffast nu drabbas hårdast av energikrisen i Mellanöstern. Där är det också svårare att få fart på tillväxten eftersom man har högre kostnader och också försiktiga både hushåll och företag. 

Vi tar en del i taget bara. När det gäller svensk ekonomi så är det en stark utveckling och som jag sa, framför allt handlar det om utfall som kom då andra kvartalet. Den här breda uppgången är också glädjande. Det är inte bara hushållen nu som har fått fart och liksom känner vind i seglen, utan det är en bred uppgång i många branscher både inhemskt och då för de som exporterar. Optimismen också, det är ju inte alltid att det är självklart att bara för att hushåll är optimistiska om framtiden att de konsumerar eller att företag är optimistiska att det alltid realiseras. Men nu går det här ändå rätt så mycket hand i hand och det är också bra för Sverige och svensk ekonomi att både hushåll och företag nu har en betydligt mer positiv syn på framtiden. Och det är inte självklart att det är så här, men det är väldigt, väldigt bra och det ger goda förutsättningar för Sverige och vem som än styr framöver så är det i grunden väldigt bra att svensk ekonomi är stark på många olika sätt. 

Det här betyder också som jag sa att vi når balans, alltså det vill säga att lågkonjunkturen lämnar vi nu och under nästa år så har vi en konjunkturell balans som man säger, det vill säga att vi har varken egentligen riktig högkonjunktur eller lågkonjunktur utan den är i balans. Och vad som händer åren framöver vet man aldrig, men vi ser just nu ändå en ganska stabil utveckling. Arbetsmarknaden återhämtas också långsamt. Det är också så att det följer ju ofta med, med konjunkturen och tillväxten och steg för steg så blir arbetslösheten nu lägre, fler kommer i arbete, fler jobb skapas ju hela tiden, men också att arbetslösheten verkligen sjunker och sysselsättningen ökar. Det här är ju en generell arbetslöshet, sen har vi den, om man tittar på den strukturella som jag nämnt tidigare så förväntas ju den också nu sjunka för första gången på 20 år, vilket är också väldigt, väldigt glädjande att fler som har stått utanför länge också kommer i arbete. 

Okej, det här var ändå några positiva, som jag ser det i alla fall, budskap. Jag är väldigt glad för att vår politik gör skillnad, påverkar människor, att vi får fart på ekonomin. Det är precis det här som vi har velat med den budget och den politik vi har bedrivit. Och att vi har kunnat till exempel trumpsäkra ekonomin, mer än de flesta spelar alltså roll för svenska företag och svenska hushåll. 

Några orosmoln och några bekymmer. Det har vi ju sett inte bara de här fyra åren som jag har haft det här jobbet, utan också åren innan. Det var en ganska tuff omvärld på många sätt. Konflikten i Mellanöstern fortsätter ju, dessutom trappas ju delvis upp. Om man tänker på hotet i rebellerna nu som har också attackerat Saudiarabien till exempel. Så det här är ju inte status quo, men det verkar bli en väldigt lång och utdragen konflikt som också får sina pikar. Och nästa vecka träffar jag en av mina kollegor, Saudiarabiens finansminister, som är ordförande i IMFC, som det heter, i valutafondens kommitté. Vi brukar ofta utbyta erfarenheter. Rättare sagt så brukar han berätta lite mer för mig om hur han ser på utvecklingen i Mellanöstern och där får man många tankar och det var också därför som vi väldigt, väldigt tidigt bestämde oss för att sätta in stöd, för vi förstod att det här kan bli utdraget och påverka svensk ekonomi och svenskarnas ekonomi rätt rejält. Men vi ser ingen lösning på detta just nu, jag tror ingen gör det, och risken finns att det här pågår. Och ju längre den pågår, desto större blir risken såklart att energipriserna inte kommer ner till mer normala nivåer, utan tvärtom kommer vara höga. 

Men mitt i allt det här och all den här oron så är det ändå så att svensk inflation är låg och inflationen blir också högre i omvärlden, särskilt då för de länder som är beroende av energi, som påverkas hårt av och mycket av att det är osäkert i Mellanöstern, att det är kris och krig där. Och det leder till högre energipriser och vi kommer att påverkas. Dels har ju vi, som ni mycket väl är medvetna om, vi har ju en sänkt momsen och vi har sänkt skatten på till exempel drivmedel. Det har ju pressat ner priserna, men likväl så kommer om energipriserna fortsätter vara höga såklart att det kommer att påverka oss direkt, men också indirekt genom att andra länder, läs till exempel Frankrike och Italien, får väldigt stora utmaningar just nu när den här energikrisen i Mellanöstern fortsätter. 

Det som tror jag har förvånat många runtom, det är att tillväxten i så många länder ändå globalt har varit så motståndskraftig under de här senare åren. Väldigt tydligt så. Och det handlar väl om flera olika saker. Dels kanske att alla modeller som många av instituten använder inte alltid är perfekta, men det visste vi. Men också att många, väldigt många företag finns på många marknader, med diversifierat och liksom har under ända sedan pandemin också sett till att man finns. Man lägger inte alla ägg i en och samma korg, så att säga, utan man finns på många marknader och säljer många olika typer av produkter. Och såklart att tillväxten i, alltså AI-investeringarna, som liksom är, som har fått den amerikanska börsen att gå väldigt stark, är också en otroligt risk i det, ska man också bara säga, såklart. Om det är så att det inte kommer motsvara hela den här tillväxten som på många sätt finansierats genom privata stora lån, om det här inte realiseras i en stark ekonomi längre fram utan att det finns någon slags, eller korrigeras, såklart att då har vi ändå lite stora utmaningar. Och det kommer vi in på på nästa bild. För det är någonting som jag känner, och det har jag sagt här förut, men då känner en oro inför som man ska ha ögonen på, så är det den globala skuldsättningen. Om det gäller då långräntorna som har stigit ganska ordentligt, både korta och långa, korta till följd av energipriser såklart, men långa också. Det har ju många strukturella orsaker till att långräntorna stiger. 

Och varför är problemet detta? Ja, ett problem är ju att många länder nu som ska refinansiera sig här får ju låna till betydligt högre räntor. Ta, läs Frankrike. Alltså den franska ekonomin just nu är ju i en jättejättesvår situation, där de har högre långräntor än tyskarna. De ska refinansiera sig och de har ett budgetunderskott som är väldigt, väldigt mycket större än vad de har önskat, så att säga. Och det här kommer påverka inte bara fransk ekonomi utan också den globala, eller europeiska ekonomin. Det är ett exempel bara, men ändå en stor oro i att inte länder tar tag i sina budgetunderskott och att de här strukturella faktorerna såklart, som få kanske har tagit tillräckligt tag i, lever kvar och finns kvar. Dessutom stora behov av försvarsinvesteringar, man fortsätter stora lån för detta till exempel utan att ha en långsiktig finansiering. Det skapar ju minst sagt en oro och en besvärlig situation. Och det är väl väldigt många strukturella faktorer som pekar på att de här långräntorna, statsobligationsräntorna, kommer fortsätta vara ganska höga. 

Snart ska jag gå ner här för landning med de här bilderna och konstaterar bara att det är många osäkerheter. Fortfarande en del oförutsägbarheter också, säkert när det gäller en del av ländernas ledare. Men de osäkerheter som har funnits nu, konflikterna i Mellanöstern är ju fortsatt. Man kan väl också säga att fortsättningen på kriget i Ukraina skapar också fortsatt osäkerhet och det skapar framför allt en otroligt stora problem just nu för den ukrainska regeringen som har ännu större finansieringsgap än de haft på väldigt länge. Och sen har vi ju AI:s påverkan på ekonomin. Det finns ju någonting väldigt fantastiskt och positivt såklart som kommer att komma ut av detta, men också, som jag sa, den stora starka tillväxten. Jag hade möte med Kristalina Georgieva och Ajay Banga inför nästa veckas möten. Ett trepartssamtal som vi brukar ha innan. Och just den här frågan med AI, frågan: vad tror ni blir störst? Vilken fråga blir den största? Då trodde ändå Kristalina att det kommer bli AI-frågan, inte bara det positiva utan också det som nu sker runtom, de här stora investeringarna, stora, stora lån och en osäkerhet som... Riskerar att smälla till ganska ordentligt om det skulle bli, det vill säga, illa. 

Låt oss hoppas att det inte blir så. Så oron och osäkerheten finns där, men svensk ekonomi står ändå stark mitt i allt detta. Reformutrymmet slutar ändå bara, jag ska bara konstatera torrt och tråkigt, jag är en övergångsminister. Det är inte så att det har förändrats. Tänker man varför har inte det? Därför att även om tillväxten i år är starkare så är det så att den kommer tidigare, så på hela taget så är det ganska lika bedömning av tillväxten under den här mandatperioden som vi nu har precis kommit in i. Så därför betyder det att här på Finansdepartementet så är det ungefär ett reformutrymme på hela de här fyra åren på 50 miljarder. Kan det ändras? Absolut. Vi vet, vi har varit med tidigare, det kan handla både om positiva och negativa saker som gör att det förändras. Men ska man komma i balans, vilket jag tror att många partier vill, så är det det här reformutrymmet som gäller och ett väldigt litet reformutrymme under nästa år. 

Så, mer än så tänker jag inte säga. Det kanske ni är väldigt glada för eller så vill ni höra en sån till, ni får välja.