Ja, god middag och välkomna till Sveriges riksdag och den här pressträffen där jag tänkte lämna lite nya besked i regeringsbildningsprocessen.
Låt mig först säga att det här är en process som rymmer flera utmaningar, inte minst ur ett talmansperspektiv. Det är ju lätt att konstatera för den som följer rapporteringen att i diskussionen så föreslås flera olika sonderingspersoner från olika politiska partier och det finns alltså ingen uppenbar bred enighet om vem som ska sondera och hur processen därmed ska gå framåt. Det diskuteras också olika regeringsalternativ utan tydlig framdrift i något av dem, såvitt jag kan bedöma. Och från ett talmansperspektiv så har hela tiden nu och genom de olika regeringsbildningar jag har lett, har min strävan varit att navigera regeringsbildningsprocessen på ett sådant sätt att det finns brett stöd för de olika åtgärder jag vidtar under processen. Min ambition är att själva processen inte ska bli omstridd, utan att fokus bör ligga på partiernas och partiledarnas ställningstaganden i själva regeringsfrågan. Men det blir naturligtvis svårare om man har väldigt många olika förslag på hur processen ska gå vidare. Och jag har också tänkt i mitt arbete den här gången att jag vill inte känna mig bunden till att göra exakt som jag gjorde 2018. Det är ju många som jämför den här processen med processen 2018 och det är klart som jag också har konstaterat att det finns många likheter. Samtidigt så vill jag gärna säga att jag har inte bundit mig vid att göra exakt som 2018, till exempel att göra saker i samma ordning eller vidta exakt samma åtgärder vid olika tidpunkter, utan det här måste bedömas från situation till situation vad som är lämpligt att göra.
Och nu efter förra veckans statsministeromröstning så har jag fortsatt föra samtal med partiledarna och det har resulterat i att jag har bett Elisabeth Thand Ringqvist att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Och hon ska rapportera till mig om en vecka, senast måndag den 26 oktober. Och det handlar ju framför allt om att hon ska undersöka förutsättningarna för det så kallade mittenalternativet av de olika alternativ till regeringsbildning som diskuteras. Vad gäller statsministeromröstning nummer två så får vi återkomma till det. Jag ser framför mig att jag, när jag har tagit del av Elisabeth Thand Ringqvists rapport, om utfallet av sonderingsuppdraget, så finns det anledning att fundera noga på en statsministeromröstning. Men det återkommer jag med närmare besked om senare. Från mina utgångspunkter så är det nu viktigt att vi tar oss an de olika regeringsalternativen som diskuteras och jag kan ju då konstatera att efter statsministeromröstningen i förra veckan så lyftes Elisabeth Thand Ringqvists namn fram från både vänster och höger och därför så framstår det som rimligt att börja där. Man kan såklart diskutera om man skulle ha börjat någon annanstans, men det är ju inte en exakt vetenskap detta. Men jag tyckte ändå att det verkade rimligt att ta avstamp i den fortsatta processen i det så kallade mittenalternativet. Jag ser fram emot att få ta del av hennes rapport och att då därefter återkomma med ytterligare besked.
Ordet är fritt.