20130528 – Helena Jonsson: Anförande på LRFs stämma

Stämmoanförande av Förbundsordförande Helena Jonsson
tisdagen den 28 maj 2013 på Sånga- Säby Hotell och Konferens, Stockholm
Skillnaden gör du och jag

Det talade ordet gäller

Inledning
Välkomna. Särskilt välkomna de fullmäktige som är på LRF-stämma för första gången,
välkomna även ni som varit med ett antal gånger, eller som är riktiga stämmorävar.
Välkomna vill jag också säga till de som ser oss via webben.
Jag känner stämningen! Vi är alla finklädda och förväntansfulla, vi som är här befinner oss på
historisk LRF-mark. Flaggorna vajar i vinden och Södrasalen rymmer oss allihop. Salen
rymmer också mer än tusen års erfarenhet och den ska vi använda väl. I år kan man säga att
vi har stämman hemma.
Rubriken eller temat för årets stämma är ”Skillnaden gör du och jag”. Det fanns flera andra
uppslag från början, men inget fastnade helt. Vi kom att prata om det en fredagskväll
hemma i familjen när dottern och sönerna var samlade vid middagsbordet. Just då gick
reklamfilmerna om försvaret. De med affischerna med människor som tejpade fast sig eller
tog foton på sin middag och la ut på Instagram. Sen kom reklamfilmer som handlade om
försvarets insatser och en fråga: Vi gör skillnad, vad gör du? Att just den reklamen
inspirerade diskussionen beror på att en av sönerna arbetar inom försvaret. Vid
middagsbordet kom vi fram till att varken försvaret eller de gröna näringarna kunde ses som
ett särintresse. LRFs medlemmar gör skillnad genom sina företag och sin verksamhet och LRF
gör skillnad för sina medlemmar. Både stora och små framgångar beror på att någon eller
några bestämt sig för att åstadkomma något bra. Alltså – skillnaden gör du och jag.
Lika men ändå olika
Det finns en del likheter mellan organisationen LRF och ett lantbruksföretag tycker jag. Vi
som är en del av LRF idag har inte bara ansvar för att förvalta det som generationer före oss
byggt. Utan vi har också ansvar för att bygga nytt, utveckla, reformera. Med omsorg om vår
organisation arbetar vi med lokalavdelningarnas roll, med hur vi tar hand om gamla och nya
medlemmar och med vår långsiktiga finansiering.
Alla motioner som vi kommer att behandla kommande dagar har sitt ursprung i någon
lokalavdelning. Jag var med på det årsmöte där Örebros andra motion antogs om
Lantmäteriet. Lokalavdelningen är också ofta den första och närmaste kontakten vi
medlemmar har med LRF. Därför är det så viktigt att lokalavdelningarna är vitala – eller att
de utvecklas. I många bygder påverkar lokalavdelningarna attityden och inställningen hos
medlemmarna till sitt företagande. Det är inte heller ovanligt att de påverkar andra utanför
näringen och deras syn på oss.
Från ladugårdsbacken ut i världen
LRF är en organisation som finns närvarande på ladugårdsbacken, i kommunhuset, i
länsstyrelsens korridorer, hos riksdagsledamöter, hos alla myndigheter som har med våra
frågor att göra. Vi finns även närvarande på europanivå i EU- parlamentet och EUkommissionen och via samarbetet i Copa Cogeca- den europeiska bondeorganisationen.
Även i internationella sammanhang är LRF med genom World Farmers Organisation. Att vi är
med i alla dessa sammanhang är inte för att sitta och dricka kaffe eller gå på fina middagardet är för att påverka och göra skillnad.
Vi har säkert lite olika uppfattningar om hur LRF ska prioritera och arbeta. Vi får tycka olika
och vi får diskutera och debattera, inte minst idag. Det viktiga är att vi respekterar
gemensamma beslut och agerar i gemensam riktning för en gemensam sak.
Medlemmar
Att LRF mår bra av att attrahera nya medlemmar tror jag att vi är överens om. Något annat
vore som ett företag som slutar investera. Vi har ökat vårt medlemsantal 16 år i rad och
enligt färska siffror från undersökningen Nöjd medlem är våra medlemmar något nöjdare än
förra året! Men viktigare än att bara titta på antal är var och hur vi rekryterar dem. Vad de
förväntar sig av LRF och vad vi har att vinna på nya medlemmars stöd.
Ett sådant tydligt stöd kände jag när regeringens Framtidskommissionen träffades för första
gången. De fyra Allianspartiledarna och vi nio fria ledamöter hade samlats i ett
sammanträdesrum i Rosenbad. Det var högtidligt och lite avvaktande. Statsministern gick
bordet runt för en presentationsrunda. Då visade det sig att tre av oss var medlemmar i LRF.
Förutom jag, så är Klas Eklund LRF:are. Han är nationalekonom och har varit talskrivare och
rådgivare till flera regeringar. Även Johan Rockström är medlem och agronom, professor,
klimatforskare och debattör. Det visade sig vara värdefullt att fler hade perspektivet från det
gröna näringslivet- för vi har en bit kvar innan alla inser att många av lösningarna på
framtidens utmaningar finns hos oss. Johan Rockström får vi alla höra mer av senare idag.
Vi får inte låta för mycket tid gå åt till interna frågor. LRFs legitimitet ligger i vad vi
tillsammans kan åstadkomma för att förbättra villkoren för oss medlemmar. Skapa tillväxt,
lönsamhet och attraktionskraft – hållbart.
För att kunna göra det måste LRF utvecklas med sina medlemmar och med den tid vi lever
och verkar i. Vi måste acceptera och förhålla oss till globalisering, urbanisering och vad som
väntar i framtiden. En del förutsättningar ska vi inte acceptera utan arbeta för att förändra.
Ofta är det enkelt att veta när det bara är att gilla läget och när det är tid för förändring.
Men ibland är det betydligt svårare.
Som vädret, det är bara att acceptera. Men man kan vidta mått och steg för att mildra
negativa konsekvenser av dåligt väder; dränering, bevattning, maskinkapacitet. De senaste
höstarna har aktualiserat behovet av någon form av skördekatastrofförsäkring, något som
LRF arbetar för att hitta en lösning på. Men miljölagstiftning är svårare. Givetvis ska vi ta
vårt ansvar för miljön, men det är inte enskilda företagare och markägare som ska betala
samhällstjänster som till exempel vattenskyddsområden.
LRF är en medlemsorganisation med betydande resurser. Det är viktigt att vi förvaltar dem,
visst, men det är också nödvändigt att vi planerar för framtiden och hur LRF då ska ha lika
bra eller bättre möjligheter att utföra sitt uppdrag. Anders Källström kommer att prata om
det arbete som pågår just nu, för att säkerställa framtidens möjligheter att göra ett ännu
bättre jobb.
Ett brett och spetsigt LRF
Jag ser ett LRF framåt som bevakar och driver viktiga landsbygdsfrågor som äganderätt,
miljö, viltfrågor och infrastruktur. Som det stora ideella engagemanget för att få bättre
bredband på landsbygden som har gett utdelning- Förra året beslutade regeringen att satsa
ytterligare 600 miljoner kronor till bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Eller som att
envist och tålmodigt kämpa sig in i det offentliga rummet och ifrågasätta felaktiga argument,
förklara och berätta. Något som blir allt mer viktigt med dagens urbanisering och avstånd
mellan land och stad, mentalt och geografiskt. Jag ser både skogsdebatten och diskussionen
kring kött och klimat som tydliga symptom på att avståndet mellan stad och land har växt allt
mer. Hur olika bilden kan vara av den verkligheten du och jag verkar i och vilka konsekvenser
det får i debatten och i lagförslag.
Jag ser även ett LRF som blir tydligare när det gäller att driva de enskilda branschernas
frågor. Vi gör det redan idag, men vi kan bli bättre och göra det mer effektivt.
Betongdirektivet som vi drivit tillsammans med Sveriges grisföretagare, är ett exempel på en
sådan fråga som har sparat 100 till 200 miljoner kronor för de svenska grisföretagarna. Det
kan ske mer strukturerat som just nu i mjölken, skogen och trädgårdsbranscherna eller i ett
lösare men nära samarbete med organisationsmedlemmar, intresseföreningar och andra
intressenter. Sak- och branschkunskap i kombination med brett förtroende, regional
närvaro, expertkompetens och bra tillträde till politiker och myndigheter är bevisligen en
robust kombination.
Det blir ett tydligt och starkt LRF som ökar sitt inflytande och sin möjlighet att påverka
villkoren för alla medlemmar. Som gör skillnad.
Det är vi som kan göra skillnad
Vi lever i en del av världen som många tror har sin storhetstid bakom sig. Vi verkar i en
näring som ibland blir betraktad som något gammalmodigt, som inte hör framtiden till. Inget
kunde vara mer fel, jag återkommer till det. Med den inställningen är det lätt att vilja
drömma sig tillbaka, gå i försvar eller hitta någon annan man kan peka ut som ansvarig för
hur det är. Vi vill alla ha förbättringar men få vill ha stora förändringar. Lite ironiskt så kan
man säga att det ligger nära till hands att önska att andra ska ändra sina åsikter, sin attityd,
göra på ett annat sätt. Vi skulle gärna se att politiker ändrade sin inställning till de gröna
näringarna i allmänhet och budgetfrågor, dieselskatt, djurskyddsregler och miljölagstiftning i
synnerhet! Allmänheten borde ändra sig och förstå att skogen måste brukas, att stallgödsel
inte luktar illa, att jordbruk kan var storskaligt och miljövänligt samtidigt och börja betala för
de svenska mervärdena! Handeln skulle omvärdera sitt ansvar för vad de säljer på sina hyllor
och för livsmedelskedjans hållbara lönsamhet.
Den bistra insikten är att den enda man kan ändra på, jag säger inte att det är lätt, är sig
själv. På det sättet kan vi också förflytta andra. Det är vi, var och en av oss, som tillsammans
gör skillnad.
Ta 500-miljonerskamanjen som exempel på HUR vi jobbar med att påverka politik och
samhälle. Med målsättningen att Sverige ska öka sin medfinansiering i
Landsbygdsprogrammet för att säkra både gårdsstödet i pelare 1 och investeringsstöd och
miljöersättningar i pelare 2. LRF vill få politikerna att inse att jord- och skogsbruk i vårt land
har så många möjligheter. Uppmaningen, Fredrik Reinfeldt är: Det ger mat, jobb, ekonomisk
aktivitet, miljönytta och biologisk mångfald. Vad mer kan man önska sig? Använd de
möjligheter som EUs jordbrukspolitik innebär, det kommer att ge utdelning! Varje individ
som engagerar sig är en samhällskraft och gör skillnad.
Vår politiska omvärld
Vi ser flera exempel på när grupper som ser på sig själva som marginaliserade agerar ologiskt
eller hotfullt. De politiska partierna och politikerna brottas idag med att locka fler väljare.
Men utmaningarna är stora. Svaren på människors behov finns inte. Visionerna och
ledarskapet är direkt frånvarande. Så vad händer när världen och verkligheten är full av
problem som ingen tar ansvar för? Jo, frustrationen och missnöjet gror. Och ju mer
missnöjda väljarna är, desto mer passar sig politikerna för att komma med förslag som är
spetsiga och framtidsinriktade. Istället lurpassar man på motståndarnas misstag. Och snart
är det valår. Det kommer innebära att trycket på politiker blir ännu större. Att inte göra fel.
Vi kan kanske lära oss något utav detta och välja viljan att göra rätt till drivkraft istället för
rädslan att göra fel.
LRF- en del av vårt samhälle
Winston Churchill sa: ”Demokrati är det sämsta av alla styrelsesätt, om man bortser från alla
andra.” Det ligger något i det. Antingen är man en del av systemet och försöker påverka det
och möjligen förändra det, eller så är man inte det. Ställer man sig utanför systemet är det
viktigare att få bekräftelse i den egna gruppen och att synas och höras.
LRF är en del av systemet. Livsmedelsstrategin, Energistrategin och vårt fokus på
företagande är det min och styrelsens målsättning att LRF inte bara ska sätta ner foten och
bevara och skydda, utan vara betydligt mer offensiva och växa, utveckla och driva. Det vill
jag ska genomsyra allt vi säger och gör i hela LRF. Det gör skillnad.
Varifrån kommer vår mat
Grannens pojk Knutte, som lekte på vår skulle när han var liten, har precis börjat jobba på
Coop Forum i Tranås och funderar mycket på vad maten faktiskt kommer ifrån och hur den
exponeras i affären. Han är inte ensam. 4 av 5 svenskar tycker det är viktigt att veta råvarans
ursprung när de handlar. 3 av 4 tycker att det är viktigt att veta om en råvara är svensk och
kommer från en av våra gårdar. Lika många väljer svenska råvaror för att de vill stödja
svenska bondeföretagare. Lika viktigt som det är att jobba med de näringspolitiska villkoren,
lika viktigt är det att ta tillvara på marknadens möjligheter. Jag tycker att vår satsning Våga
Fråga- få en svensk bonde på köpet är klockren och vältajmad! Inte minst med tanke på alla
matlarm just om råvarans ursprung. Med en smartphone kan vem som helst scanna olika
matvaror för att se om råvaran är svensk eller inte. Går det inte att på politisk väg att få till
ursprungsmärkning så får vi väl hjälpa konsumenterna lite på traven… Vill konsumenten veta
var maten kommer ifrån ska det inte vara svårt att hitta mat med garanterat svenskt
ursprung. Genom att aktivt välja kan Knutte och alla andra göra skillnad för svensk
livsmedelsproduktion. Det är ett sätt att skapa lönsamhet.
Satsningen ger också stora möjligheter att visa hur varierande lantbruksföretag idag är och
hur odling och uppfödning verkligen ser ut och fungerar. Att vi skulle visa en mer aktuell och
verklig bild av nutida lantbruk var ett av stämmobesluten förra året.
LRF och offentlig upphandling
LRFs arbete med offentlig upphandling och den statliga utredningen av samma fråga har
onekligen aktualiserat offentliga upphandlares konsumentmakt och den dubbelmoral som
den ofta visar prov på. Det börjar nu också visa sig i ett ökat ansvar och intresse med en
annan inköpspolicy som resultat. Här gör LRF skillnad.
LRF och Martin & Servera
Förra året inledde LRF och Martin & Servera, Sveriges största leverantör till storkök och
restauranger ett mycket konkret samarbete där vi marknadsför svensk mat. För att göra det
enklare för kunder som vill köpa lokalt producerat mat. För att göra det enklare för bönder
som vill nå den offentliga marknaden. Sedan samarbetet ingicks har Martin & Servera knutit
kontakter med en mängd nya leverantörer för att öka tillgängligheten av svenska, regionala
produkter för restauranger och storkök. Det är inte alltid friktionsfritt, men idag samarbetar
74 lokala leverantörer med Martin & Servera.
LRF och Årets kock
När LRF blev värd för Årets kock var syftet att kocken och bonden skulle komma näramre
varandra. Att knyta kontakter och göra affärer med varandra. Genom att bygga upp ett
koncept med matmässor, frukostseminarium och mingelluncher kring tre deltävlingar fick vi
möjligheten att visa vad vi går för. Vad den svenska maten går för. Här gjorde regionerna ett
förträffligt jobb i Uppsala, Jönköping och Göteborg.
LRF och McDonalds
Sedan ett par år har LRF samarbetat med McDonalds för att skapa direkt nytta för
medlemmarna. Bland annat finansierar McDonalds projekt inom ramen för Tillväxt Nötkött
för att öka lönsamheten och konkurrenskraften i svensk nötköttsproduktion. Det är väldigt
positivt att McDonalds så tydligt markerar att de har en ambition att öka inköpen av nötkött
och även har morötter och mjölk från Sveriges bönder. På det här sättet satsar man på att
bidra till den fortsatta utvecklingen av landets lantbruk. Sedan i våras har McDonalds även
valt att köpa färska svenska ekologiska ägg till sina restauranger istället för som tidigare
importerade ägg. I detta fall kom ägget före hönan.
LRFs Livsmedelsstrategi
När LRFs livsmedelsstrategi togs på stämman 2011 sattes målet att öka värdet på gårdsnivå.
Efter decennier av värdeminskning, satte vi ett offensivt mål- nämligen att öka den reala
tillväxten med en procent varje år fram till 2020. Något har hänt. Kurvorna har vänt! Det
reala produktionsvärdet har stigit med 5,2 procent sedan 2010, mer än dubbelt så mycket
som målsättningen hitintills!
Hitta nya vägar i företagande, marknad och politik
För LRFs företagarmedlemmar har 2012 sett ganska olika ut. Det man kan konstatera är att
lönsamheten och utvecklingen på animaliesidan inte varit något att glädja sig åt, i synnerhet
inte för mjölk-, nötkötts- och grisföretagare. Vi måste hitta nya vägar i vårt eget företagande,
på marknaden och i politiken för att vända trenderna här.
Vi ser tydligt att flera trender pågår samtidigt i livsmedelsbranschen. Mervärdestrenden och
lågpristrenden är de två tydligaste. Det blir allt viktigare för varje företagare att tänka
igenom sin affärsidé. Ställa sig frågor som: Vad är jag duktig på? Vad passar min gård? Vem
ska köpa det jag producenter och vad kan de betala? Sen får man välja sina affärspartners
efter alla avvägningar. LRFs roll att stödja oss som enskilda företagare och att förbättra våra
gemensamma villkor. Det gäller allmänna företagarvillkor, regelförenkling och tillämpning.
Det kan också gälla att förändra både andras och vår egen inställning till grönt företagande.
Det är nödvändigt att vi tar tillvara på alla mervärdesmarknader och är skickliga företagare.
På det viset kan vi få betalt för ursprung, djuromsorg och kvalitet. Hur duktiga vi än blir på de
marknaderna så kommer den största volymen av mat att både produceras och säljas under
stor prispress.
En ökad konkurrenskraft
Vad det till syvende och sist kommer ner till är vår totala konkurrenskraft. Vi behöver ett
klart besked från regeringen vad man vill med landets matproduktion. Det går inte att göra
det så enkelt för sig som att säga att livsmedelsförsörjning är en EU-fråga. Jag ser inga som
helst tecken på att Sverige engagerar sig i den så avgörande frågan på Europanivå. Det
senaste övergripande jordbrukspolitiska beslutet togs i Sverige 1989 och innehöll avreglering
och omställning-90. Det sammanfaller ganska precis med när jag och min man tog vårt första
gårdsarrende. Då befann EU sig i en överskottssituation och Sverige var inte EU-medlemmar.
Med tanke på att matförsörjning är en av framtidsfrågorna och att landets befolkning idag
äter upp dubbelt så mycket som vi odlar och föder upp så är det intressant.
Självförsörjningsgrad tror jag är inte är ett bra mått och ligger inte i vårt intresse att få
tillbaka, eftersom vi inte på en öppen marknad främst ska förse landets invånare med billig
och bra mat, utan hitta de mest lönsamma marknaderna. Men balansen mellan produktion
och konsumtion är intressant och att vi fullt ut använder de resurser vi har i form av mark,
vatten, kunskap.
LRF vill se ett nationellt livsmedelsprogram
Kort sagt; mycket har ändrats och det finns goda skäl att ta ett nytt inriktningsbeslut för
landets jordbrukspolitik. LRF har sin Livsmedelsstrategi, flera partier har följt efter och har,
eller arbetar med livsmedelsfrågor med lite olika inriktning. Men vad som behövs är ett brett
nationellt livsmedelsprogram. Med tydlig målsättning och inriktning och en klar bild av de
gröna näringarnas konkurrenskraft. Och med åtgärder som kan nå målsättningarna. De
initiativ som regeringen tagit med Matlandet Sverige och konkurrenskraftsutredningen kan
bli pusselbitar i den blocköverskridande, långsiktiga, framåtsyftande politik som vi är i ett så
desperat behov av.
Energipolitiken – vi har resurserna men behöver bättre spelregler
Det är det som behövs även i energipolitiken. Långsiktiga spelregler och höjda målsättningar.
Den energiöverenskommelse vi har idag är redan akterseglad. Här är det snarare så att
politiken håller tillbaka satsningar i Sverige än stöder och uppmuntrar dem. Handfasta
åtgärder som metanreduceringsersättning, nettodebitering och skattefrihet för
förnyelsebart skulle ge nya investeringar en skjuts och göra att inte bara forskning och
innovation skulle ske i Sverige, utan också omsättas i företagande, affärer och arbetstillfällen
här. Här skulle vi kunna göra skillnad.
Det är mycket snack om en biobaserad samhällsekonomi just nu. I mina öron låter det lite
som politiker och akademiker stolt uppfunnit hjulet igen. Vi har ju alltid levt på vad
fotosyntesen ger och på att förädla biomassa.
De utmaningar som vi står inför kräver ett nytt sätt att värdera råvaror och ett nytt
samhällsbygge. Det tycker jag är riktigt spännande. Därför att jag är övertygad om att vi är i
rätt bransch.
Riktig hållbarhet kräver balans mellan ekonomi, miljö och människor. De nödvändiga
förändringarna kommer att ge både förlorare och vinnare. Vi kommer att vara bland
vinnarna. Vägen dit är inte spikrak eller utan fallgropar. Fibrerna i massan kanske ska
användas på något annat sätt till exempel. Men vägen den är klar.
Vi kan få fram mat och energi, byggmaterial, kompositmaterial, läkemedel, papper och
textilier… De gröna näringarna är en guldgruva, en oljefyndighet med den skillnaden att om
vi sköter den rätt så tar det aldrig slut.
Vi har nyckeln till en hållbar framtid, vi har biomassa, vi ha tekniken och vi har människorna,
vi som brukar jord och skog. Vi gör skillnad och skapar tillväxt på riktigt!
Skillnaden gör du och jag
Vi ska stärka varandra inom LRF, genom branschorganisationerna och genom kooperationen.
Vi ska vara modiga och våga leda. Även om det ibland är obekvämt och vi ibland får ta
smällar, även av våra egna. Vi har all anledning att vara stolta över vilka vi är och vad vi
åstadkommer. Bönder är samhällsnytta och LRF är en organisation som påverkar och gör
skillnad. Skillnaden gör du och jag.

Märkt med: , ,