20130523 – Jens Spendrup: Anförande vid Svenskt Näringslivs Framtidsmöte

Jens Spendrups anförande vid Svenskt Näringslivs Framtidsmöte den 23 maj 2013

(Det talade ordet gäller)
”Framtiden är inte vad den har varit”, lär någon ha sagt. Men vi kan påverka vår
framtid – om vi har insikt och vilja. Detta kommer eftermiddagens framtidsmöte att
handla om.
För 30 år sedan var jag 39 år gammal. I femton år hade jag kämpat tillsammans
med min bror och våra medarbetare för att försöka rädda vårt lilla familjeföretag,
som vi tagit över efter föräldrarna, i Grängesberg.
Då var mycket i världen annorlunda. Då kunde man dela in världen i röda, fattiga
eller rika länder. Många av våra medmänniskor levde i kommunistiska diktaturer.
Några av dem inte mer än 40 mil härifrån.
Där styrdes företagen av centralt bestämda femårsplaner, inte av vad
konsumenterna efterfrågade. Och som följd av detta var levnadsstandarden låg.
Kinas ekonomi var mindre än Hollands. Och Kinas utrikeshandel var bara hälften så
stor som Sveriges.
Det var inte bara i kommunistländer som politiker och myndigheter styrde ekonomin.
I många fattiga länder försökte man skydda de egna företagen genom höga tullar
eller genom att hindra företag från andra länder att bygga fabriker, investera och
utveckla. Självförsörjning och därmed ekonomisk isolering var modellen. Indien
hade till exempel både import- och exportrestriktioner, och en genomsnittlig tullsats
på 85 procent. I Sverige var det annorlunda. Vi hade lyckan att leva i den rika
världen, tillsammans med övriga Västeuropa, Nordamerika och Australien. Vi hade
det bra, inte minst tack vare fri företagsamhet och handel med andra länder.
Idag är världen totalt förändrad, tack vare att den fria företagsamheten har fått ökat
spelrum.
Det kanske började i Kina, i slutet av 70-talet, när Deng Xiaoping, inledde ett stort
reformarbete. Man började uppmuntra och belöna företagsamhet, något som kom
att symboliseras av Dengs bevingade ord, – ”det är ärofullt att bli rik”. Steg för steg
blev det möjligt för inhemska och utländska entreprenörer att utveckla privata
företag, inte bara i Kina, utan även i andra länder runt om i världen.
Ett tiotal år senare hade människorna fått nog av politikerstyrd ekonomi. De
accepterade inte längre att köa för mat, och gjorde revolt. Berlinmuren föll.
Sovjetväldets tyranni var över.
Några år senare tog Indien bort mängder av statliga regleringar. Man privatiserar,
sänker skatter och tullar. I praktiskt taget alla länder i världen rensar man bort regler,
och annat som hindrat ekonomiska framsteg. Idag lär det exempelvis bara finnas 5
länder kvar i världen som har marginalskatter över 50 procent.
Vad var det som hände? Låt mig peka på fem avgörande saker som jag tror
förändrade världen:
Det första var insikten om att bara företagsamma människor kan skapa välstånd.
I länder där människor länge betraktats som undersåtar skedde ett avgörande skifte:
Människorna blev friare.
De kunde ta egna initiativ och förverkliga sina egna idéer. De började samarbeta
med andra, inte genom direktiv, utan genom frivilligt samarbete som bara ägde rum
om båda parter tjänade på det.
Av detta följde att allt fler länder tillät privata företag och privat ägande. Nya
områden öppnades upp för privata företag. Gamla trötta statliga monopol
omvandlades till konkurrensutsatta privata företag.
Företagen ägdes inte längre av staten, utan av enskilda eller grupper av människor
som satsade egna pengar. Människor som strävade efter vinst genom att sälja så
mycket som möjligt till så låga kostnader som möjligt.
Människor som hade motiv och intresse av att använda resurser effektivt och
motverka slöseri.
Det tredje som hände var konsumenterna fick mer makt. Det var slut på monopol,
ransoneringar och prisregleringar. Istället fick vi konsumenter makten och valfriheten
att styra vad företagen skulle erbjuda. Valfriheten fungerar tack vare konkurrerande
företag.
Det fjärde som hände var att allt fler länder öppnade upp för frihandel.
Tullar och andra hinder för handel togs bort. Människor kunde köpa varor från andra
länder. Samtidigt skapades fler jobb i exporterande företag. Fler makthavare började
inse att den stora fördelen med handel mellan länder är att den stimulerar till
specialisering. Länder kan koncentrera sig på det de är bäst på och byta varor och
tjänster med länder som är bättre på något annat. Resultatet blir stordriftsfördelar
som gynnar alla. De senaste 15 åren har tullnivåerna halverats. Världshandeln har
aldrig varit friare än idag.
Och utvecklingen kommer att fortsätta.
Den femte förklaringen till omvandlingen av världen är den snabba tekniska
utvecklingen. I USA utvecklas först mikroprocessorn och senare något som kallas
för Internet. En teknikrevolution var inledd. Plötsligt kunde en tonåring i Ghana ha
tillgång till nästan all kunskap i världen. Teknikrevolutionen har i grunden förändrat
hur vi kommunicerar med varandra, och har därmed även förändrat världen. Idag är
ungefär två miljarder människor uppkopplade mot internet. Idéer, kunskap och
innovationer sprids på delar av sekunder runt hela jorden. Informationstekniken har
brutit ner geografiska avstånd och påverkar hur varor och tjänster utvecklas,
produceras och distribueras i hela världen. De tekniska framstegen kommer att
fortsätta.
Allt detta har i grunden förändrat världen, till något mycket bättre än den var för 30
år sedan.
Sammanfattningsvis: Fler människor har blivit fria och den privata företagsamheten
har fått en mycket större roll. Resultaten kan var och en bedöma som var med på
den tiden.
Bara ett exempel på kraften i det som sker:
När en kinesisk jordbrukare går från jordbruket och börjar jobba i en fabrik i södra
Kina – och kanske monterar en iPad – så ökar det ekonomiska värdet på det han
gör sjufalt. Så stor är kraften i de förändringar som sker.
På cirka 30 år har antalet jobb i världsekonomin ökat med 1,5 miljarder. Under
samma tid har andelen fattiga människor halverats. Människor som tidigare inte ens
hade en egen toalett har idag en tvättmaskin och slipper därför tvätta för hand.
De har tillgång till sjukvård. Deras barn går i skola. De har mat på bordet, och
kanske också en god pilsner.
Det är världshistoriens största välfärdsreform vi bevittnar. Och den pågår
fortfarande, varje dag, varje timme, just nu, nästan överallt på jorden. Någon
invänder kanske; att det fortfarande finns många fattiga människor i världen. Det är
sant. Men den goda nyheten är att de blir ungefär 100 miljoner färre för varje år.
En annan god nyhet är att denna ekonomiska frigörelse också har ökat de
mänskliga rättigheterna. Alla dessa positiva förändringar blev möjliga tack vare
människor som hade idéer och som ville förändra.
Varje företag börjar med en människa som har en idé. Därför är människor och
idéer viktiga. Vi som i bred mening företräder marknadsekonomin kan vara stolta
över det som händer. Men det finns förvisso fortfarande problemområden som
återstår att lösa. Jag tänker på miljöproblemen Och det finns fortfarande politiskt
förtryck kvar i världen. Och mycket vore bättre om den internationella terrorismen
kunde bemästras. Mer måste göras för att klara även dessa problem, men lösningen
är inte att vrida klockan tillbaka.
Vi måste inse att vi lever i en annan och mycket bättre värld än för 30 år sedan.
Världen har öppnats upp och människor och entreprenörer har idag en helt annan
frihet än tidigare.
Men låt oss inse att Sverige bara är en liten del av världen.
Av jordens befolkning utgör vi en dryg promille. Vår andel av världshandeln är
ungefär en procent. Vi har klarat oss bra hittills – men vi står för en liten och
krympande del av en växande världsekonomi. Samtidigt betyder omvärlden allt mer
för oss. Hälften av det vi tillverkar säljs till andra länder.
Vi vet att handel bygger på specialisering. Därför måste vi i Sverige ständigt sträva
efter att vara bland de bästa i världen. Endast så blir vi även i framtiden en
framgångsrik aktör på världsmarknaden. Endast genom att vara bäst kan vi försvara
och utveckla vårt välstånd.
Enklare jobb, som kräver mycket arbetstid, sker i idag i länder med betydligt lägre
löner. Idag gör vi varken dammsugare eller TV-apparater i Sverige. Våra höga
lönenivåer gör att ingen skulle ha råd att köpa dem. Jag minns Luxor, i min
födelsestad Motala. En svensk tillverkare av tv-apparater och datorer.
Idag tillverkar Samsung lika många tv-apparater på två dagar som Luxor den
gången gjorde på ett helt år.
Som konsumenter är vi alla vinnare på den här utvecklingen. Det är bara att glädjas
åt. Men vi lever inte på att konsumera. Vi lever på att producera. Och som
producenter utmanas vi varje dag. På världsmarknaden förstås. Men också på vår
egen hemmaplan.
I Kina gick i morse 170 000 personer till jobbet för att tillverka varor som snart
kommer att säljas i Sverige. En del av de varorna kommer att vara surfplattor. Vi tror
att de är gjorde i Kina. Det stämmer, men bara delvis. Monteringen av
komponenterna sker i Kina, men många av delarna kom från en rad andra länder. I
själv verket hamnar bara ungefär en tiondel av det vi betalar för plattan i Kina.
Resten av pengarna går till andra länder. De täcker kostnader för bland annat
produktutveckling, design och marknadsföring. Det är ett bra exempel på de många
nya arbetsuppgifter som skapas i den globala ekonomin. Vår utmaning är se
möjligheterna och ta vara på dem.
Det gäller för oss liksom för alla andra att ständigt ompröva och tänka nytt, ständigt
utveckla och förbättra. Vi måste inse att det inte bara är hastigheten i omvandlingen
som har ökat – även omfattningen är större än någonsin tidigare.
Nu påverkas alla – alla företag, alla verksamheter – och därmed alla jobb i Sverige.
Det finns ingenstans att gömma sig. Och utvecklingen kommer inte att sakta av.
Tvärtom, den accelererar hela tiden.
Framgångar utmanas alltid. Ett exempel är iTunes som för tio år sedan
revolutionerade hur vi köper musik. Idag tappar iTunes marknadsandelar till svenska
Spotify – som nu i sin tur utmanas av Google.
Att vara framgångsrik är inte någon garanti för att man kommer att vara det även i
morgon. Det gäller både företag och länder.
I Sverige kan vi inte enbart förlita oss på våra välkända storföretag som finns över
hela världen. De nya svenska exportframgångarna skapas idag, i det tysta, på några
kontor ute i vårt avlånga land. Vi vet inte var och ingen vet ännu av vem.
Företagen tävlar om världens konsumenter och länderna tävlar om
företagsetableringarna. Ibland hävdas det att nationalstatens betydelse har minskat.
Det globala samarbetet raderar ut gränserna hävdas det. Men det stämmer inte.
När människor och företag fritt kan röra sig mellan länder och världsdelar blir varje
lands villkor och regler för företagande i själva verket än mer betydelsefulla.
Det är dessa som avgör var de mest företagsamma människorna väljer att verka.
Var investeringarna sker. Var de nya jobben skapas. Och var välståndet kommer att
växa. Vi har bara sett början på den nya värld som växer fram. Utvecklingen går
snabbare och snabbare.
Om framtiden är det svårt att sia sägs det, men låt oss ändå slå fast några saker
som vi kan förhålla oss till:
För det första fortsätter världsekonomin att växa. Varje dag blir fler människor
delaktiga i den globala ekonomin, både som konsumenter och producenter. Det
handlar inte bara om Kina och Indien. Länder som Mexiko och Brasilien väger allt
tyngre i den globala ekonomin. Afrika sågs länge som en kontinent bortom allt hopp.
Idag är Afrika den ekonomiskt snabbast växande kontinenten. Tillväxten väntas de
kommande tio åren bli 6 procent per år.
Det andra jag tror vi kan vara överens om är att handeln över gränserna fortsätter
att öka. Visst talas i vissa krisländer om ökad protektionism, men jag är övertygad
om att handeln mellan länder kommer att bli allt friare. Ett tecken är att EU och USA
snart börjar förhandla om ett frihandelsavtal.
Det danska rederiet Maersk har beställt 20 nya container-fartyg. Vart och ett av
dessa fartyg kan frakta upp till 18 miljoner TV-apparater. I Sverige säljs ungefär en
miljon TV-apparater under ett år.
Det tredje vi kan slå fast om framtiden är att informationstekniken når ännu fler
människor de kommande åren. Varje år blir ungefär 700 miljoner fler människor
uppkopplade till internet. En majoritet av jordens befolkning kommer att vara online
inom fem år, alltså under riksdagens nästa mandatperiod.
Slutsatsen är att det blir allt viktigare för oss i Sverige att tro på företagsamma
människor och på konkurrenskraftiga företag – och att undanröja alla hinder för dem
som tror sig kunna skapa jobb och därmed välfärd.
En lärdom vi kan dra av historien är att politiker och myndigheter inte är särskilt bra
på att hitta de livskraftiga idéerna och företagen. Den uppgiften bör politikerna med
varm hand överlämna till den stora mängden fria och företagsamma människor som
finns i vårt land. Stimulera dem och låt dem konkurrera om vem som är bäst på att
finna vägarna in i framtiden.
I en värld som utvecklas snabbare än någonsin förr måste vi våga ompröva och
tänka annorlunda, våga ifrågasätta heliga kor. Det gäller inte minst att se alla de nya
möjligheterna.
Det är lätt att få en känsla av att utvecklingen håller på att springa ifrån oss. Men så
behöver det inte bli. Sverige ligger bra till. Utmaningen är att fortsätta ligga i täten.
En grundförutsättning för vår välfärd är att svenska företag är framgångsrika på
världsmarknaden. Bra förutsättningar för företagare och företagande i Sverige borde
därför vara en huvudfråga för varje ansvarskännande politiker som tar den höga
arbetslösheten på allvar.
En av de viktigaste uppgifterna vi har framför oss är att förklara vilka stora
utmaningar – men också möjligheter – som den nya globala konkurrensen innebär
för Sverige.
Vi måste få fler att inse både entreprenörernas avgörande roll i
omvandlingsprocessen och företagsklimatets betydelse för vårt välstånd. Om vi
misslyckas hamnar Sverige på efterkälken. Då hamnar goda idéer någon
annanstans i världen och genererar nya arbetstillfällen där, snarare än här.
Kära vänner, på Svenskt Näringslivs stämma i förmiddags blev jag vald till ny
styrelseordförande. Jag är stolt och glad över att ha fått detta viktiga förtroende.
Jag efterträder Kenneth Bengtsson, en god vän och företagare, som likt mig själv
brinner för entreprenörskap och företagande och för Sverige. Tack Kenneth för det
utmärkta arbete du gjort för Svenskt Näringsliv, inte minst som styrelseordförande
under de tre senaste åren. Och så till sist, välkomna till vårt Framtidsmöte.
I år har vi gjort över 1000 vandringar runt om i landet med företagare och politiker.
De har varit en sorts små framtidsmöten. Vi fortsätter strax dialogen här i
eftermiddag.
Under hösten ska vi föra samtalen vidare, både i regionerna och nationellt. Vi ska
tala med alla de tiotusentals kandidater som ställer upp i valen nästa år. Vi ska
berätta om företagsamheten – om kraften, men också om utmaningarna.
Oavsett regering behöver Sverige bli ännu mera företagsamt, så att svenska företag
kan fortsätta att ta matchen!
Det gagnar oss alla.

Märkt med: , ,