20121026 – Lars E.O. Svensson: Tal vid middagen i samband med IVAs högtidssammankomst

Lars E.O. Svensson, Tal vid middagen i samband med IVAs högtidssammankomst
26 oktober 2012
Ers majestäter, ers kungliga höghet, mina damer och herrar:
Jag måste säga att jag anser mig vara en ovanligt lyckligt lottad person. Jag fick ta studenten i
Örnsköldviks Högre Allmänna Läroverk, som hade med många inspirerande lärare, särskilt min
klassföreståndare, adjunkt Olof Kågström. Jag fick sedan studera vid sektionen för Teknisk fysik vid
Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Efter min civilingenjörsexamen upptäckte jag att jag var
ännu mer intresserad av nationalekonomi än av naturvetenskap och teknik. Jag fick då bedriva
forskarstudier i nationalekonomi, först vid Stockholms universitet med professor Lars Werin som
handledare och sedan vid Handelshögskolan i Stockholm.
På Handelshögskolan fick jag hjälp av professorerna Erik Dahmén, Karl Jungenfelt och Erik Lundberg
med att söka stipendium och bli antagen för ett år som gästdoktorand vid Massachusetts Institute of
Technology i USA. Erik Dahmén fick IVAs Stora Gulmedalj år 1996. MIT är en av världens främsta
tekniska högskolor och har en av världens främsta institutioner för nationalekonomi. Trots att jag bara
skulle vara där som gästdoktorand ett år behandlades jag som en av MITs egna studenter. Jag fick
mycket hjälp av professorerna Robert Solow, Peter Diamond, Frank Fisher, Stanley Fischer och andra.
När jag kom tillbaka till Sverige fick jag möjlighet att verka vid Institutetet för internationell ekonomi
vid Stockholms universitet, ett forskningsinstitut av värdsklass som byggts upp av professor Assar
Lindbeck. Assar Lindbeck fick IVAs Stora guldmedalj år 2001.
År 1990 blev jag genom vice riksbankschef Thomas Franzens försorg utnämnd till så kallad
vetenskaplig rådgivare vid Riksbanken. Efter att den fasta växelkursen under stor dramatik övergivits i
november 1992 fick jag fick vara med om att bygga upp den nya penningpolitiken med ett annonserat
mål för inflationen på 2 procent. Kontakten med Riksbanken ökade mitt intresse för penningpolitik, och
penningpolitik blev min främsta forskningsinriktning. Jag fick så småningom också mycket goda
kontakter med centralbankerna i flera länder, som Kanada, Norge, Nya Zeeland, Storbritannien,
Tyskland och USA.
Från 2001 fick jag förmånen att verka vid Princeton-universitetet i USA, ett av världens allra främsta
universitet. Dit jag rekryterades av dåvarande prefekten för institutionen för nationalekonomi, professor
Ben Bernanke, som nu är Chairman vid Federal Reserve Board i Washington. Princeton var enligt
mångas mening bäst i världen när det gäller forskning om penningpolitik. Bland mina kollegor fanns
flera av världens främsta ekonomer, och flera har fått Nobelpriset.
Slutligen har jag från 2007 fått möjlighet att verka och bedriva praktisk penningpolitik vid Sveriges
Riksbank. Riksbanken var en pionjär när det gäller penningpolitik med inflationsmål. Sverige var 1993
det fjärde landet i världen som fick ett inflationsmål. Riksbanken bedriver nu enligt mångas mening
världens mest öppna och transparenta penningpolitik med inflationsmål.
Och nu har jag till råga på allt detta tilldelats IVAs Stora Guldmedalj! Jag är utomordentlig glad och
överväldigad av detta.
Denna dag har också IVAs guldmedalj tilldelats professorerna Carl Borrebaek, Björn Fjaestad och Maria
Strömme för sina synnerligen framstående insatser på respektive verksamhetsområden. På deras och
mina vägnar vill jag uttrycka vårt stora och djupa tack till IVA för dessa fina utmärkelser, den mäktiga
prisceremonin och denna utmärkta middag. Stort tack!

Märkt med: ,