20160519 – Prins Daniels invigningstal vid Lärarnas Riksförbunds kongress 2016

Hejsan.

‘Hela timmen spinner hans själ och han behandlar rättskrivningspennan som en liten spira. Han är kung över tj-ljudet och prins över ng-ljudet.’

Ae, jag pratar inte om mig själv nu, utan om en liten pojke som heter Martin, som jag tror att många av er härinne, känner.

I boken Nässlorna blomma, av Harry Martinson … får vi höra om Martinsons uppväxt som fattigt sockenbarn i olika fosterhem. I boken får pojken heta Martin.

Det här är en mörk historia för er som inte har läst den. Men det finns en bra sak i den här pojkens liv. Han får gå i skolan. Och där, i skolan, finns folkskollärare Staaf, som inspirerar Martin och får honom att tro på sin egen förmåga.

1974 blir Harry Martinson nobelpristagare i litteratur. Jag tror att det sitter många härinne som folkskolärare Staaf. Och jag tror att ni har många barn som Martin bland era elever. Och jag tror mig veta vad ni betyder för de barnen.

Vårt land står inför stora utmaningar och vill man förenkla det hela kan man säga att allt hänger ihop med skolan. Och då tänker jag inte bara på utmaningarna kring framtida kompetensförsörjningar, utan också på det faktum att en välutbildad person har så mycket större möjligheter i livet. Att hitta ett arbete att trivas med, att få leva ett långt och hälsosammare liv, och möjligheten att ge sina egna barn en god start. Och det mesta av det här börjar för väldigt många i klassrummet.

Ni är viktiga för era elever, för att de är så viktiga för er.

Så att jag tycker att temat, vad jag förstår, på den här kongressen, vi leder Sveriges framtid med en lektion i taget, det är väldigt bra. Det stämmer va? Jag är rätt på’t? Bra. Ae, jag hoppas verkligen att ni ska få ut mycket av den här kongressen. Ny inspiration, nya idéer, och kanske framför allt ny kraft att ta med er i ert otroligt viktiga arbete.

Vi har inga sockenbarn längre i Sverige, men vi har väldigt många som har det otroligt tufft. Och som är helt beroende av er för att våga tro på den egna förmågan och för att de ska se att de har en plats därute, i världen utanför.

‘Det är kallt, barn. Ta och öppna upp fönstret mot Stilla havet’ lär han ha sagt, den gode Staaf. Kära lärare! Jag har sagt det förut, och jag kommer säga det igen. Det land som inte är vän med sina lärare kommer aldrig att lyckas.

Tack.

Och jag vill tacka er för att ni öppnar upp fönster för våra barn, mot världen och mot framtiden. Stort tack, och lycka till med kongressen.

Taggar: ,